torsdag 4 juni 2009

Vad har Du på hjärtat? Del 3

Då var det dags igen att avrapportera en hjärtefråga. När man väl kommit in i den svenska sjukvårdens vårdomsorg tycks det inte vara helt enkelt att komma ut. Jag skrev långt tidigare om hjärtklappning etc som drabbade mig i februari. EKG av olika slag genomgick jag. Så blev jag kallad till ultraljud, extra läkarbesök och där förkunnade läkaren att allt verkade ganska normalt MEN de skulle gå vidare och göra en "nie-undersökning". Ordet lät inte så farligt men jag undrade ändå stilla vad det var. Läkaren förklarade att det var en liten sond som man gick in i via näsan och ned i matstrupen och in bakom hjärtat och på det sättet kunde man provocera fram hjärtrusning, extra slag, etc, etc. Min första reaktion var att tacka nej. Kunde detta verkligen vara nödvändigt? Var jag inte ändå ganska frisk? Hade inte mitt bankande hjärta med psyket att göra - psykisk stress? Skulle jag inte kunna slippa detta med sonden som skulle in i näsan och ned i matstrupen? Men jag sa inget utan nickade bara stilla och försökte se tapper ut. I tisdags var jag iväg och gjorde undersökningen. I och för sig så frågade sköterskan om jag verkligen ville göra undersökningen eftersom jag hävdade att mitt hjärta nu mådde bra - liksom jag. den typen av svåra frågor ville jag inte ha, vilket jag under vänliga former upplyste sköterskan om och bad om hjälp att besluta. Hon sa att beslutet helt var mitt och jag beslöt mig då för att låta doktor D genomföra undersökningen tillsammans med sköterskan. Det där med sonden som skulle ned genom matstrupen var inte alls så otäckt som jag hade inbillat mig i nästan 4 veckors tid men sedan var det lite jobbigare när hjärtat rusade och bröstet knöt sig. Men jag var ju i goda händer och efter en timme konstaterades det att jag nu kan känna mig helt och hållet återställd. det är, mig och läkarvetenskapen veterligen, inget fel på mitt hjärta.

Tack gode Gud! Och tack gode Gud för läkarvetenskapen och för den svenska sjukvården som inte är så dum trots att det kan vara jobbigt för alla oss som någon gång har väntat i oändlighet på akutmottagningar för att få komma in till en doktor! Vi har en bra sjukvård med mycken omsorg om patienterna. Det ska vi vara stolta över och vårda oss om!

En annan sak som jag har på hjärtat är religiösa friskolor. Åt idag lunch med min judiske vän och diskuterade bl a den artikel som fanns i en av morgontidningarna gällande NEJ till religiösa friskolor. Det skulle slå hårt mot en sådan skola som Hillelskolan och frågan är varför man måste vara så rädd för religiös påverkan. Jag anar Humanisternas (alltså ateisternas) finger som kan vara med i spelet. Naturligtvis måste det finnas en lagstiftning (och det gör det idag) som visar på vad som är nödvändigt i den svenska skolundervisningen. men om något trossamfund dessutom vill skapa en profilskola ( t ex den judiska Hillelskolan) måste det kunna vara möjligt så länge man undervisar på ett öppet sätt i kärnämnen. Man kan inte lära att jorden skapades på 7 dagar och hävda att allt annat är fel. man kan tala om att det finns olika teorier och man borde som lärare få tala om vad som är viktigt för en själv utan att pådyvla eleven den uppfattningen. Alltså i en kristen skola skulle man mycket väl kunna hävda att Gud är med i skapelseprocessen som handlar om ett pulserande universum, big bang etc.

Man måste som jude kunna gå i en judisk skola, som muslim i en muslimsk skola, och som kristen i en kristen skola och samtidigt måste det finnas öppenhet för en bred vetenskapssyn i undervisningen kombinerad med trossamfundets grundövertygelse. Jag menar att detta borde kunna fungera.

3 kommentarer:

Maja sa...

Det var väldigt bra och roligt att läsa att du klarade dig igenom den otäcka undersökningen och är officiellt friskförklarad! Tänk den som kunde bli det ;)

Ett stort problem med debatten om religiösa friskolor är att det antyds att det finns objektiva skolor eller sammanhang överhuvudtaget. Det första man måste erkänna är att alla skolor har olika värdegrunder och väljer mellan olika tolkningar och metoder, och lägger olika tonvikt på vad de anser vara viktigt och mindre viktigt.

Sen kan jag se ett problem med alla typer av 'särskolor', religiösa men också estetiska skolor, idrottsskolor, och privatskolor för bättre bemedlade. Kan inte du se det problemet?

Åke Bonnier sa...

Skolor för bättre bemedlade är naturligtvis ett problem. Mångfalden av olika skolor borde finnas tillgängliga så långt det bara är möjligt för en mångfald av människor oavsett innehåll i plånboken

Gun Svahn sa...

Jag är jätteglad att läkarna nu har friskförklarat ditt hjärta Åke.

När det gäller friskolor (religiösa och andra) har jag en annan uppfattning än du har. Jag tycker att alla barn har rätt att gå i den kommunala skolan tillsammans med andra barn från olika hem och med olika bakgrund. Det är ett sätt att förhindra segregation. Vill sen föräldrarna lära sina barn om sin relegion så kan de väl göra det inom hemmets väggar. Kan vi inte samsas under samma tak i samma skola, hur ska vi då kunna uppnå fred på jorden?
Sen kan jag tycka att när det gäller gymnasiestudier ska eleverna kunna välja fritt den inriktning de vill; religiös, idrottslig, kulturell eller naturinriktad. Sen vill jag gärna framhålla att jag tycker att alla barn ska ha rätt att fira skolavslutning i kyrkan, både kristna, judiska, muslimska, katolska och ateistiska barn.