Jag samtalade igår med den flyktingengagerade Anita Dorazio som jag kommit att lära känna under mina år som präst på Lidingö. När jag talar med henne blir jag både arg och frustrerad. Dock inte på henne som person utan över de många bedrövliga saker hon vittnar om. Ca 20.000 människor gömmer sig fortfarande någonstans i Sverige i rädsla över att bli utvisade. Ofattbart många människor är papperslösa och får inte vara kvar i vårt land, människor som flyr från en säker död, människor som med sin bara kropp vittnar om tortyr etc, etc.
Vår flyktingpolitik är mer än bedrövlig. Vi är ett rikt land (trots ekonomisk kris). Och visst, vi tar emot flyktingar men vi skulle kunna göra mer, göra mer för fler. Asylrätten är ju en grundläggande mänsklig rättighet som slås fast i artikel 14 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Genèvekonventionen förbjuder att någon skickas till ett land där han el er hon hyser välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning.
Verkligheten är dock inte så enkel och tydlig. Idag hotas barn med uppgivenhetssyndrom eller post-traumatiska stressyndrom att deporteras till sina hemländer trots kraftfulla läkarintyg som påvisar det högst olämpliga i detta. Många av dessa barn har upplevt traumatiserade övergrepp mot sin familj och sig själva.
I Bibeln står det: Öppna din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt. (Ordspråksboken 31:8)
Oavsett vilken religion vi har, oavsett hur vi tolkar den kristna tron, oavsett om vi alls vill beteckna oss som religiösa borde vi kunna förenas i det bud som talar om att vi ska älska vår nästa som oss själva. Det budet borde få konsekvenser i vårt vardagshandlande, i vardagspolitiken och i medmänniskors vardagsrädsla.
Låt oss tillsammans göra vad vi kan för våra systrar och bröder vars liv är hotat. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Så är det!
Asylkommittén (Pg 528143-1) och Stiftelsen Humanitas (721070-1) är bra organisationer som går in med konkret stöd i konkret nöd.
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
1 kommentar:
"Tystnad är vältalig"
H.S.
Skicka en kommentar