I dag har 89 namn stått på talarlistan i ett enda ämne vid kyrkomötet i Uppsala. Ämnet är frågan om äktenskap för homosexuella. Staten har fattat beslutet att införa lika möjlighet för alla att ingå äktenskap, oavsett kön. Nu måste Svenska kyrkan hantera detta faktum.
Om Svenska kyrkan genom kyrkomötesbeslut i morgon fattar beslutet att alla, oavsett kön, ska kunna vigas i kyrkan genom en gudstjänstordning som kommer att återfinnas i Svenska kyrkans kyrkohandbok och som kommer att vara både ett uttryck för Svenska kyrkans bekännelse och dessutom en civilrättsligt giltig handling, väljer kyrkan en väg som naturligtvis kommer att upplevas som ett stöd för alla homosexuella och glädja ofattbart många människor. Samtidigt väljer då Svenska kyrkan att gå sin egen väg, att strunta i de allra flesta andra trossamfund. Svenska kyrkan kommer att vara en isolerad ö och en ö som dessutom är bebodd av grupper och individer med helt skilda åsikter. Risken är att denna ö kommer att ha murar uppbyggda - en splittringens ö.
Jag har hela tiden hävdat i skrift och tal att olika och lika måste behandlas lika. Svenska kyrkan står inför ett oerhört viktigt beslut och kan välja att inte diskriminera någon genom att man behandlar både samkönade och särkönade par på helt och hållet samma sätt. Alla par, oavsett kön, ska ha möjlighet att få kyrkans välsignelse över sitt civilrättsligt ingångna äktenskap. Inget par ska hindras eller på annat sätt diskrimineras utifrån sin sexuella identitet. Alla ska behandlas lika och med respekt. Först går man till den civilrättsliga myndigheten och ingår äktenskap, sedan kan man komma till kyrkan och fira en stor och härlig välsignelsegudstjänst där löften och ringar, texter och sånger, vita klänningar och mörka kostymer (eller frack), orgel och solister, tärnor och näbbar, ja allt det som många drömmer om, ska kunna förekomma. Välsignelsegudstjänsten ska återfinnas i Svenska kyrkans handbok och därmed vara en del av Svenska kyrkans bekännelse. Detta är en väg framåt.
Med detta har svenska kyrkan understrukit att man inte går i några statliga ledband alls. Det är bra att kyrkan står upp för apatiska barn gent emot statsmakten. Det är bra att kyrkan reagerar mot det ena efter det andra av riksdagsbeslut och diskussioner. Det ska vi göra och det visar att vi är en kritisk och viktig röst i vårt samhälle. Men kyrkan måste någon gång våga ta konsekvenserna fullt ut av relationsförändringen år 2000. Låt oss skiljas från staten och låt oss markera vår vilja att göra detta också genom ett beslut om att inte ansöka om juridisk vigselrätt.
Kyrkans uppgift är att bära ut evangeliet. Det har inget med juridik att göra. Kyrkohistoriskt är det också en ganska sen konstruktion att förena välsignelse och juridisk betydelse. Evangeliet bär! Evangeliet om den ofattbara och gränslösa kärleken är starkare än all juridik - tack gode Gud!
Låt oss inte vara ekumeniskt blinda och döva! Må kyrkomötet välja den väg som bidrar till enheten snarare än till splittringen - enhetens väg! Till detta är vi kallade av Jesus Kristus själv!
"Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig." (Joh 17:21)
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
12 kommentarer:
Väl skrivet! Känner hopp då jag läser de två sista styckerna. Det handlar enligt min uppfattning om kyrkan skall ha vigselrätt eller ej inget annat. Vad beslutet blir är ju klart men enligt min uppfattning är det politiskt grundat och inte teologiskt då ju välsignelsen är det viktiga.
Det är bra att Du visar tolerans mot sexuellt avvikande människor.
Varför gäller inte sådan Domkapotlets tolerans mot präster som vill förnya Kyrkans verksamhet med en ny liturgi så att Kyrkan kan nå alla människor där de jobbar??
Du har missförstått det här med myndighetsutövning. Det är inte myndighetsutövning om en biluthyrare vägrar hyra ut en bil till en person, som saknar körkort. Trots att biluthyrare enligt lag är skyldiga att kontrollera att hyrestagaren har körkort.
Åke jag är glad att du var för att slopa vigselrätten, men nu är det ett faktum, att en majoritet har valt Sahlins lilla röda (eller motsvarande) istället för Bibeln, inte kom ihåg att vi är skilda från staten. Kritik har redan kommit från katolska och ortodoxa kyrkan, Lettlands lutherska kyrka under den underbart bra ärkebiskop Vanags tvekar om att gå med i Borgågemenskapen på grund av Svenska kyrkan..det är helt klart att det kommer att bli splittring och söndring som de sju mycket hedervärda biskoparna som röstade nej. Biskop Brunne har redan visat att det var fel att hon valdes och att nu kommer de klassiskt troende att diskrimineras och inte kunna verka i kyrkan:
Svenska kyrkan lovar att följa dess lära.
Bertil Murray (FK) som medverkade i samma studiosamtal, tolkade Brunnes uttalande som att dörrarna kommer att stängas i Svenska kyrkan för de anställda som inte delar majoritetens hållning i vigselfrågan. Detta i så fall stick i stäv med vad som hittills sagts av kyrkomötet.
- Jag förstår att mitt uttalande kan tolkas så, men det var absolut inte min avsikt med det, säger Eva Brunne till Kyrkans Tidning.
- Vad jag syftade på var att i en reformerad kyrka som vår, måste varje präst som tar anställning vara medveten om att tradition och lära förändras. Kvinnor i prästämbetet är ett tydligt exempel.
- Om kyrkomötet röstar ja i dag, så kommer det inte att innebära att präster har vigselplikt. Var och en har möjlighet att avstå av olika skäl. Inget i vår kyrkoordning säger något annat.
Ser du på sikt samma utveckling som i frågan om kvinnliga präster, att väjningsrätten kommer att försvinna?
- Jag kan inte sia om framtiden, men alla som går in som präster i vår kyrka måste vara medvetna om att kyrkan har en hållning i vissa frågor. Delar man inte den hållningen så blir det svårt att vara i organisationen.
Åkes företrädare som domprost i Stockholm, Hakon Långström, förstade för att kyrkan ska behålla vigselrätten, och sedan mot ändringen i kyrkans egen vigselordning.
Om alla kritiker hade stått bakom Långströms linje hade kyrkan inte behövt splittras.
Synd att Jonas har gått på homovigselförespråkarnas avledningsmanöver. Men så går det när man tror att det bara finns två alternativ, antingen att staten är överordnad Gud eller att staten är sidoordnad Gud, alltså absolut jämlike med Gud.
Men jag anar den liberal-katolska bockfoten.
Och vad är det för partipolitiskt gallimatias att kyrkan har valt "Sahlins lilla röda"? Jag trodde att Fredrik Renifeldt är statsminister. Det är ju just partipolitiseringen av kyrkan som vi ska bekämpa. Det gör man inte genom att använda kyrkan som slagträ mot ett visst parti!
Lars, jag betackar mig för liberal-katolska bockfötter, det är inget jag känns vid. Du borde också uppmärksamma att jag skrev "...lilla röda (eller motsvarande)." Motsvarande åsyftar naturligtvis Centerpartiets m.fl. partiprogram. Oaktat detta så har just socialdemokraterna själv sagt att de har med sig både partiprogrammet och Bibeln i kyrkopolitiska sammanhang.
För övrigt har väl ingen pratat om biluthyrning. Förrättande av vigsel är alltid myndighetsutövning.
Och på vad stödjer du ditt påstående att förrättande av vigsel är myndighetsutövning?
Juridiskt sett är det exakt samma sak som biluthyrning. Infriandet av ett gynnande myndighetsbeslut, i detta fall att tillstånd att köra bil.
Ifråga om vigsel att du har tillstånd att gifta dig med en viss person. Har det helt gått dig förbi att Skatteverket numera utför hindersprövningen - myndighetsutövningen?
Kan du ge ett enda annat exempel på att ett frivilligt infriande av ett gynnande myndighetsbeslut är myndighetsutövning? Om du exempelvis beviljas socialbidrat kan ingen tvinga dig att ta emot pengarna.
Om du däremot döms till fängelse, och inte inställer dig frivilligt, hämtas du med tvång. När blev man skyldig att gifta sig för att man har en godkänd hindersprövning? Blir den som ångrar sig hämtad av religionspolisen för tvångsgifte?
Lars, jag är jurist, så tro mitt ord, jag kan nog detta bättre än du.
Biluthyrning kan inte jämföras med vigsel. När jag hyr ut en bil tillhandahåller jag en vara. Jag kan välja att hyra ut till de som håller på Djurgårdens IF men vägra de som håller på AIK (däremot får jag inte välja att hyra ut till någon om skälet är att han till exempel är muslim eller homosexuell). När jag hyr ut bilen får det inga egentliga rättsverkningar utan man ingår ett civilrättsligt avtal. Annorlunda förhåller det sig med vigsel.
Jonas. Så du menar att jag skulle vara så juridiskt okunnig, så att jag inte skulle begripa detta? Tala först om vad slags jurist du är, exempelvis vilken erfarenhet du har av lagtolkning!
Du försöker driva igenom en lagtolkning, som missgynnar kyrkan. Oavsett vilken styfte du har, så underminerar du kyrkans och kristendomens ställning från att ha varit överordnad staten (t ex när kungem måste krönas av biskoparna) till att vara underordnad staten. Visst förekommer det i rättegångar att det handlar om rättstillämpning, och parterna försöker övertyga domstolen att deras tolkning är den rätta.
Vad jag saknar hos dig är en definition av vad som menas med begreppet "myndighetsutövning". Hur har detta begrepp tillkommit? Vad jag också saknar hos dig är en korrekt översättning av konventionen om förbud mot tvångsgifte och barnäktenskap.
Det är nämligen den konventionen som säger att vem som helst inte kan vara vigselförrättare.
Förvaltningsrättsligt har Svenska kyrkan varit en del av statsapparaten, och det redan innan begreppet "myndighetsutövning" myntades. De offentliga organens verksamhet var vidare än det som nu kallas "myndighetsutövning". Det var inte uppdelat som idag, när vi även talar "faktiskt handlande".
Jag har studerat begreppet "myndighetsutövning", speciellt med avseende på vigslar, under flera år. Vad har du gjort?
Ta och studera invandringsdebatten ett tag! Du kommer då att finna att de, som vill ha en mer generös invandringspolitik, tar strid mot Migrationsöverdomstolens rättspraxis - och att de vinner. Domstolens praxis har förändrats och blivit mer generös. Men du kommer bara med eländesbeskrivningar, som gör utrymmet för kyrkans självbestämmande allt snävare.
Lars, jag har tagit fram förslag både till lag, förordning och myndighetsföreskrifter.
Och vad vill du ha sagt med detta?
I din föregående kommentar skrev du: "Lars, jag är jurist, så tro mitt ord, jag kan nog detta bättre än du."
Hur kan man häva ur sig en sådan akademisk högfärd? Du har kanske en föreställning om vem jag är. Men då har du fel.
Om två personer på jämbördig akademisk nivå har olika åsikter, för de en debatt. Du kär med lärare - elevstilen.
Detta påminner om en debatt, som jag hade med en hjärnforskare,vill minnas att han hette Backlund, om aborter. Han kunde inte få in i sin egen hjärna att jag faktiskt kände till att kvinnan och fostret har skiljda blodomlopp. Han trodde att jag kunskapsmässigt stod på samma nivå som nyblivna medicine studerande.
Nu tycker jag att du ska besvara mina frågor, t.ex. denna:
"Kan du ge ett enda annat exempel på att ett frivilligt infriande av ett gynnande myndighetsbeslut är myndighetsutövning? Om du exempelvis beviljas socialbidrag kan ingen tvinga dig att ta emot pengarna."
Om det är som du påstår, att du har skrivit lagförslag, så har du kanske själv skrivit definitionerna. Då har jag ett råd: Kasta ditt lagförslag i papperskorgen och skriv ett nytt!
Skicka en kommentar