Jag kan förstå att det kan kännas magstarkt att jag tror att Gud hörde min bön och att Gud var inblandad i min hemfärd när så många säkert har bett och inte fått vare sig svar eller biljetter för hemfärd utan tvärtom sitter fast någonstans i världen. Jag har inget bra svar. Jag vet bara att jag bad intensivt och att min hemresa löste sig. Jag tolkar detta som ett Guds ingripande i mitt liv. Det handlar inte om att jag skulle bett mer än andra, att jag skulle vara frommare än andra, att jag på något sätt skulle stå närmre Gud än andra, bara om detta enkla och svåra att Gud ingrep i mitt liv. Och jag är oändligt tacksam.
Jag kom till Gustavus Adolphus college med kanske det sista flyget till Chicago förra torsdagen och med ett anslutningsflyg efter några timmars försening till Minneapolis, jag kunde vara med på planerade möten, samtal och annat, och trots att Arlanda stängdes, trots den obeskrivliga askeruptionen kunde jag åka hem på utsatt tid, Arlanda öppnades för ett litet tag innan det nu har stängt igen. Jag är så tacksam för egen räkning. Jag känner starkt med andra som sitter fast i andra delar av världen eller som likt min biskop får trgala sig hem genom Europa på många olika sätt. Jag har, som sagt inget bra svar annat än min egen stilla bön av tacksamhet över, som jag ser det och tolkar det, Guds ingripande.
Jag tror inte att Gud vill vulkanutbrottet. Lika lite tror jag att Gud vill all den smärta det åsamkar men kanske, kanske kan det komma något gott ut av allt detta. Det är lätt att säga framför datorn och svårare att leva när man är drabbad.
Allt får vi lägga i Guds händer och inse att vi själva inte är Gud - tack gode Gud!
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
8 kommentarer:
Gud ville inte ha ett vulkanutbrott men kunde tydligen inte göra något för att stoppa den? Men han ville att Åke Bonnier skulle ha en smidig resa och det önskemålet kunde han uppfylla?
Tycker att resonemanget rymmer alltifrån konfirmationbias till en märklig etik.
Teodicéproblemet i ny tappning.
1. Om Gud är allsmäktig är han också ansvarig för tillkomsten av vulkanerna och deras "onda" sida, utbrotten?
2.Dessutom verkar han ha lika svårt att styra dem som han har att styra människorna?
3. Hur löser Gud problemet?
4. Han skyddar de lydiga bedjande människorna från konsekvenserna av vulkanernas olydnad.
Ledsen Åke, men jag får inte ihop det. För mig är det lättare att tro på tillfälligheterna, på turen helt enkelt. Jag tror att du helt enkelt råkade vara på rätt plats vid rätt tillfälle.
Har skrivit en mer utförlig kritik av bönesvaret Här.
Nej, Åke, det är inte det minsta magstarkt att tro att Gud hör bön. Jag själv, och oändligt många med mitt har själva upplevt att Gud griper in. Att det sedan är svårt och tom omöjligt att förstå för den som inte alls tror att Gud existerar, är en annan sak. Att t ex Ann L inte tror på bön, ja, det har hon ju full frihet att inte göra.
Sedan kan jag hålla med om att detta med lidandets problematik är svårt att fullt ut förstå. Kanske måste vi acceptera att vi inte kan förstå allt, eller vad Guds mening är med det som sker. Min tro är att Gud inte tycker om lidandet, lidandet är något som för det mesta är av ondo.
De naturfenomen som drabbar oss utan att vi människor kan anses ha någon skuld är naturligtvis svårt att förklara, men skulle kunna ses som att vi lever i en ofullkomlig värld. Bibeln talar om att Gud skapade en perfekt värld, men att världen blev ofullkomlig och en del av förgängelsen p g a människornas bortvändhet från Gud i o m syndafallet. Ett annat svar är att Gud förmodligen har skapat världen som den är med de konsekvenser som det innebär och att jordbävningarna som drabbar oss oförskyllt är en "normal" händelse som kan ge ett lidande som ligger i det naturliga med att leva på jorden, precis som det lidande som drabbar oss i tonåren och i puberteten med växtvärk och andra former av kroppsliga lidanden. Något vi nog ser som normalt och naturligt.
Jag tror på dig Åke!
Guds logik kan mänskligt sätt vara svår att förstå.
Han hör dina böner, men tillåter samtidigt vulkanen att ställa till det för en massa mskor.
Jag har själv erfarit det där du pratar om.
Jag bruka tänka på "Deus Semper Major" vi de tillfällena - Gud är alltid större.
Gud välsigne dig Åke i din uppgift.
Förhoppningsvis var det inte kvällens möte som Gud ville att Du skulle komma hem för - i så fall har Gud mer humor än man kunde ana.
Det handlar inte om något konstigt
resonemangsätt eller om en "märklig etik",PEKKA!
"Med tacksam röst" handlar om Åkes
tro. Om mångas tro:
Gud skapade vulkaner, alltså vill Han att de ska fungera som välskapta vulkaner gör...
Gud skapadeÅ.B.,han fick "en smidig resa" och han får ibland sina önskemål uppfyllda.
För att Gud vill att Å.B.ska behålla sin livslust och verka för Hans ära.
Åke B. har vett att tacka Gud för Hans nåd och upptäcker små och stora mirakel i sitt liv.
Självklart gillar och uppmuntrar Gud detta!
H.S.
En av dina företrädare, Åke, löste ju teodicén genom att ifrågasätta Guds allsmäktighet. (Jag tror Ludvig Jönsson resonerade så, men jag kan minnas fel.) Det blir intressant att läsa din nästa blogpost. Inte för att jag har några bra svar heller men vi behöver samtala om just sådana viktiga ting, som just nu sker på denna blog. Men jag håller med någon HS om att det positiva i att faktiskt visa tacksamhet, när något bra händer.
Skicka en kommentar