torsdag 20 maj 2010

Jesus Kristus är Herre!

Så var jag åter i bloggossfären efter att ha varit i bland annat Oberammergau. Passionsspelet där var verkligen en upplevelse! I ca 5 timmar med en middagspaus i mitten satt vi, ca 5000 personer, och drogs in i Jesu sista vecka som människa. Vi fick möta honom vid intåget i Jerusalem med åsna, barn och en stor folkhop. Vi fick höra honom predika, se honom driva ut månglarna ur templet, provocera de judiska ledarna. Vi fick vara med vid Stora rådets sammanträde, vi fick höra dialogen mellan Herodes och Pontius Pilatus, fick vara med i de sista självande timmarna med instiftandet av nattvarden, stunden i Getsemane och så småningom pinandet och korsfästelsen och döden...

Och vi fick vara med om mötet med den uppståndne.

Det var en fantastisk upplevelse trots regn och 5 graders värme. Spelet är inte bara ett spel om något som ägde rum för 2000 år sedan. Spelet är en förkunnelse om Honom som har betydelse idag, som visar på hoppet mitt i hopplösheten, modet, mitt i modlösheten, möjligheten mitt i det omöjliga och gemenskapen med Kristus själv när allt synes nattsvart och man själv känner sig totalt övergiven.

Tänk om vi som kristna kunde enas kring detta. Det handlar inte om vem som har den renaste tron på den renaste Jesus. Det handlar inte om vem som har rätt och fel i äktenskapsfrågan. Det handlar inte om den eller den bibelsynen och den eller den tolkningen. Det handlar om Jesus Kristus. Tänk om vi kunde börja där - tillsammans, oavsett om vi är katoliker, pingstvänner, EFS:are, oavsett om vi tillhör Evangeliska Frikyrkan eller Svenska kyrkan eller Baptisterna eller Svenska Missionskyrkan eller... Tänk om alla vi som anses vara liberala och alla de som anses vara konservativa och alla de som anses vara något annat på den kristna skalan kunde komma tillsammans, uttrycka tillsammans glädjen över tron på Jesus Kristus i en gemenskap som inte utesluter utan innesluter, där alla skulle känna sig välkomna att vara med och där vi tillsammans skulle bekänna att Jesus Kristus är Herre. Lördagens manifestation i Stockholm skulle kunna vara ett svar på detta och jag kommer att gå Dit med den intentionen trots att jag enligt somliga inte bekänner mig till den "rene Jesus" (vem som nu gör det?).

Jag hoppas att vi möts där i Kungsträdgården eller på något lämpligt torgmöte. Och som jag skrev i förra bloggen har vi en andakt i S:t Jacobs kyrka kl 17.30 med organisten Michael Waldenby, tenoren Christer Wikmark, prästen Ulla Löfgren och undertecknad som kommer att säga något om vad det kan betyda att Jesus Kristus är Herre.

För det är han!

2 kommentarer:

Tommy sa...

Har det mänskliga egot svårt med den andliga kärleken ?

Anonym sa...

HEj
Tror du att Jesus drev ut alla de månglare som fanns på hedningarnas område. Kan det tänkas att det fanns några judar som satt och sålde innanför den meterhöga muren ditin endast judar fick gå. Jesus hindrade dem att föra saker över tempelplatsen. Var de på väg till sina stånd inne i det judiska området. Det måste ha funnits hundratals säljare på hedningarnas område men kanske bara ett fåtal inne på judarnas område. Tror du att med templet menades hela det herodiska bygget eller kan det vara enbart det som begränsas av den meterhöga muren som omgav inre förgården. Yttre förgården var väl hedningarns förgård.
Tack för svar. Kjell Mejladress knit@telia.com