söndag 21 november 2010

Vem hör bön?

Att bedja är oerhört viktigt i ett kristenliv. Bönen är hjärtats stilla samtal med den vi vet älskar oss, säger Teresa av Avila. Att få vara stilla och be, i tacksamhet, i behov av hjälp, i behov av förlåtelse, det är en del av det kristna livets andning. Svenska kyrkan håller fram bönens möjligheter under detta bönens år och man kan skriva sin bön, om man vill det, på Svenska kyrkans hemsida - böner som sedan bärs fram i våra domkyrkor.

Men det viktiga är inte att skriva ned sin bön. Det viktiga är hjärtats samtal med Gud. Därför blir jag en aning "trött" när jag ser reklamen på tunnelbanan i Stockholm där man ser håriga armar och händer med lite småsmutsiga naglar som håller en mobiltelefon i en sorts bönehållning och där det talas om att man kan sms:a sin bön till Svenska kyrkans hemsida för en kostnad av ett sms och att man får vara anonym. På hemsidan publiceras bönerna från sms:en. Men om man inte har en mobiltelefon eller dator (många äldre människor har det på det viset) kommer då inte bönen fram? Och vem ska bönen nå? Måste den gå via hemsidan eller är det viktiga att Gud faktiskt har uppmanat oss att be - att bön är meningsfullt?

Jag förstår att min älskade kyrka vill hålla fram bönens betydelse, och det är väldigt viktigt och bra. Men ibland kan reklam för dylika ting mer skapa frågor som inte var meningen och i absolut värsta fall skapa ett sorts löjets skimmer. Vem hör bön? Svenska kyrkans webbsida publicerar dem. Och en del av dem återfinns i en nyutkommen bok. Men det viktigaste är själva svaret på frågan:

Gud hör bön!

25 kommentarer:

Maja sa...

Heja Åke. Gud är gratis, kyrkan kostar pengar.

Lars Flemström sa...

Inte alls bra. Det finns faktiskt människor som tror att man både kan skicka och ta emot sms från Gud. Det finns en pseudoreligiös gråzon, där man tror på sibyllor, horoskop, ufon och besökare från andra solsystem, vilka man kan få kontakt med genom en blandning av hokus pokus och elektroniska komponenter.

Det finns människor som tror att de har radiosändare och -mottagare inopererade i hjärnan. Dessutom finns i kristendomens utmarker tron att EAN-koden är "vilddjurets märke" i Uppenbarelseboken.

Sådana osunda företeelser växer till i kölvattnet efter en otydlig och opportunstisk kyrka, som inte vågar staka ut gränserna för vad som är kristendom eller inte kristendom utan bejakar vad som helst om det bara är som bomull i öronen. Nu ska vi vara snälla!

Man kan be var som helst, utan tekniska hjälpmedel. Vill man ha hjälp med sitt bedjande ska man komma till kyrkan. Eller gå med i Jesusmanifestationen. Där ges tillfälle till bön tillsammans med andra människor. Jag önskar att Svenska kyrkan vore ett alternativ till det pseudoreligkösa geschftet, i stället för att själv haka på.

tant lila sa...

Jo, det kan nog komma sms från Gud. Själv har jag fått flera sms från en präst, men eftersom han sedan nekat till att ha skickat dessa, måste de väl ha kommit från Gud. Eller? Eller det var kanske från Djävulen?Vem vet vem som är lös i cyberrymden?

P-A Rudberg sa...

Oj, oj, oj.....
Klassisk tankemiss, Åke......

Bara för att reklamen lyfter fram möjligheten att be med SMS så tar inte det bort värdet av andra sätt att be. Folk är inte dumma i huvudet.

Det som SvK nu gör är att visa på bönens betydelse och plats i vardagen. Genom att ge möjlighet att ta del av många andras böner så ser man att man inte är ensam om att be, att det inte är något konstigt eller udda.

Genom att visa t ex i tunnelbanereklam att bön finns så kanske människor som annars inte skulle be vågar ta steget att formulera en bön i sin tanke. Och då har vi åstadkommit något stort.
Det finns inte några rätt/fel sätt när det gäller att be.

Maja sa...

P-A Rudberg: En del är faktiskt dumma i huvudet.

Mvh.

Lars Flemström sa...

Det finns naturligtvis inget sätt att be som är "fel", förutsatt att fbönen är avsedd att - må vara via omvägar - nå fram till Gud. Men den lutherska kyrkan (Svk genom beslut på Uppsala möte 1593) förbjuder faktiskt bön via andra förmedlare än nu jordelevande människor. Motiveringen var att förmedlaren - då en avliden människa (ett helgon) - kunde uppfattas som en slutlig mottagare av bönen, d.v.s, som en gud. Från det nutida Sverige finns exempel på att sms troddes komma från Gud. Det gällde anstiftan till mord, och ni förstår alla vad jag syftar på.

Att Svk sedan aningslöst (?) bidrar till att förläna tekniken magiska egenskaper, anser jag nog vara snudd på anstiftan till avgudadyrkan. Det finns människor som förlorat närstående och och nedbrutna av sorg försöker få kontakt med avlidna. Det finns människor som fått chockbeskedet att de har dödliga sjukdomar och vill veta sin framtid.

Att säga att folk inte är dumma duger inte som försvar. Det finns alltid någon som går på det. Och det är inte alltid den gode Guden, som man söker kontakt med. Det kan även vara den Onda andemakten.

Bönesvar är ett ord, som många har hört. Men alla vet inte vad som menas med det. Den som tror att han kan skicka sms till Gud kan tro att inkommande sms kommer från Gud. Redan detta att man tror att tekniken kan "förstärska" en bön, är en allvarlig villfarelse. Det finns mycket skumt i religionens utmarker i det avkristnade Sverige. Det finns mycket okunnighet.

P-A Rudberg sa...

Lars Flemström,

Nu börjar argumenten bli aningen krystade, visst?

Om nu någon förvirrad varelse skulle tro att SMS kommer från Gud så ska det väl inte hindra SvK från att uppmana till bön på alla tänkbara sätt?

Att SvK med detta skulle "förläna tekniken magiska egenskaper" har ingen grund i någon som helst verklighet. Det finns ingenting i SvK:s bönesatsning som ens är i närheten av att SMS skulle "fungera bättre" än andra sätt att be.

Med ditt resonemang så borde kanske radiosända gudstjänster förbjudas? Det finns faktiskt människor som begått mord efter att ha sagt sig fått order att begå brott via radion.

SMS-böner är inget annat än att samla och synliggöra mängden av böner som varje ögonblick riktas till Gud.

Lars Flemström sa...

Jag tycker att Åke har beskrivit nackdelarna med den här reklamsatsningen väldigt bra. Uppsala mötes protokoll, som förbjuder bön via ombud (helgon) är en av Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Det är alltså risk att en präst, som arrangerar bön till helgon under en gudstjänst, blir avkragad och får sparken helt enkelt. Detta trots att över en miljard kristna i andra samfund ber till helgon, i synnerhet jungfru Maria. Om Svk nu har ändrat sig och menar att förmedlad bön är bättre än den enskildes bön direkt till Gud, så borde man börja med att införa hegonbön. Och inte förmedlad bön via SMS, då tekniken kan uppfattas som förstärkare av bönen.

Förutom risken att tekniken kan uppfattas som förstärkare, finns också risken att folk tror att bönen "tar" bättre om det är en präst som ber. Vi närmar oss det ockulta. I det nutida Sverige finns en vidskepelse som hade varit otänkbar med den gedigna kristendomsundervisning som man fick i den gamla folkskolan Då fanns bara två alternativ: kristen eller ateist, inte en massa "new age" och nyhedendom.

När Luther angrep helgondyrkan, så var det inte för att kyrkan trodde att helgonen var gudar, utan för att vanligt folk kunde förledas att tro det. När Luther angrep avlatshandeln, så var det inte för att kyrkan lärde ut att avlatsbreven gav förlåtelse, utan för att de, som köpte avlatsbreven trodde det. Detta är luthersk kristendom: att inte göra något som iofs är ok, om det finns risk för missuppfattningar och avgudadyrkan. Har frågan ens diskuterats i Läronämnden innan man drog igång affischkampanjen?

P-A Rudberg sa...

Lars Flemström,

Varför kritiserar du (och Åke) det här för något som det inte är?
Det finns inget i SvK:s bönestatsning som ens är i närheten av att SMS skulle vara "bön via ombud".
Med ditt sätt att resonera så skulle ju aldrig böner få nertecknas och förmedlas. de skulle vara något strikt privat - annars skulle ju någon kunna få för sig något som inte är "rätt tro". Eller hur?

I många kyrkor har det sedan länge funnits möjlighet att skriva ner en bön eller ett böneämne för att det ska kunna inkluderas i förbönen vid nästa gudstjänst.
Att skriva ner sina böner via SMS är faktiskt inget annorlunda.
Och förbönen är en fullt accepterad företeelse inom SvK.

Om vi ska ta ditt resonemang hela vägen vad gäller att undvika sådant som människor skulle kunna missuppfatta så faller ju ritualerna kring nattvarden. Någon skulle ju kunna få för sig (mycket lätt) att vi faktiskt tillber själva nattvardsföremålen.

Människor i Sverige är ovana vid bön. Den här dsatningen visar att alla kan be. Vi får också möjlighet att ta del av andras böner och få hjälp att sätta ord på vårt behov av att be.

tant lila sa...

Den här gången tycker jag att min käre Lars är otroligt klarsynt och klok.
Men det där med att skicka bönerna till Kyrkans hemsida, som sker, är kanske ett sätt att höja prästernas status???
Men nog tycker jag att det också är ett sätt att fjärma sig från närheten till Gud att låta sina böner bli till allmängods. Är det inte det fina med bönen att man kan gå in i sin kammare och be i sin ensamhet? Och bara Gud och man själv vet vad bönen handlar om.

Fast detta att lägga ut böner är kanske också ett sätt att göra sig synlig?

Lars Flemström sa...

Det är självklart bra att kyrkan uppmanar folk att be. Om någon har svårt att komma igång, så kan det kanske underlätta att delta i någon bönegrupp. Det skulle kanske också underlätta om det funnes specíella platser för bön, varför inte i varje hem. Till det behövs inga mobiltelefoner.

Jag förstår inte riktigt vad du menar när du skriver om risk att vi börjar be till "nattvardsföremålen". Du menar väl inte brödet och vinet? Den lutherska kyrkan tror ju faktiskt att det är Jesu kropp och blod. Om du däremot menar nattvardskärlen, så var monstranserna de första nattvardsföremålen som försvann under 1500-talet. Samtliga smältes ner - långt innan Svk brutit definitivt med katolicismen.

Anledningen var att bruket av monstranser ansågs inbjuda till avgudadyrkan. Monstranserna fördes med i processioner (vilket förekommer i katolska länder idag) och ansågs besitta magiska egenskaper, så att man fick bättre skördar på åkrar längs processionsvägen. Under hednatiden hade man på samma sätt burit omkring trägudarna från hednatemplen.

Jag menar att monstransförbudet kan vara tillämpligt på användning av teknisk appartur, så att de tekniska föremålen (mobiltelefoner mm) kan uppfattas ha magiska egenskaper.

Det här med bönelappar har kommit smygande, och kan ge upphov till föreställningen att bönen "tar" bättre om prästen ber, och att man följaktligen inte behöver be själv. Kanske ganska oskyldigt ändå, men det är de små stegens tyrranni. Det är inte bra om prästerna i lutherska kyrkor börjar iklädas samma roll som den heliga jungfrun har i katolska kyrkor. Då är den katolska varianten faktiskt att föredra.

Det handlar alltså om två saker;
1. Risken för en teknikalisering av kommunikationerna med Gud.
2. Risken att prästerna blir något slags halvgudar.

P-A Rudberg sa...

Aha, då förstår jag bättre... :-)

Lars Flemström skriver: "Jag menar att monstransförbudet kan vara tillämpligt på användning av teknisk appartur, så att de tekniska föremålen (mobiltelefoner mm) kan uppfattas ha magiska egenskaper."

Det var alltså mest en "teknikrädsla". Det var ju samma resonemang som när radion kom, och sedan televisionen.

Och går vi ännu längre tillbaka så påminner delar av resonemanget om diskussionen runt att abvända "värdslig" musik för psalmer.

Den här kampanjen vill få människor att be oftare och överallt. Den vill avdramatisera bönen: "Det är inte svårare att be än att skicka ett SMS." Det behövs inga utbildningar eller speciella platser. Det är bara att "just do it" som Nike uttrycker det. (Och nu syftar jag inte på segergudinnan Nike.....)

Själv ber jag hemma, på tåget, på ett café, i bilen, i skogen.....

Lars Flemström sa...

Det borde i stället sägas att det är lättare att be än att skicka sms. Vi behöver inga tekniska hjälpmedel för att kommunicera med Gud. Vi kan behöva tekniska hjälpmedel för att kommunicera med andra människor eller känna gemenskap med andra människor. Radio- och TV-gudstjänster kan uppfylla det syftet, men välsignelsen transporteras inte med radiovågor. Det handlar inte om teknikfientlighet, utan om en sund användning av tekniken.

P-A Rudberg sa...

Lars Flemström,

Så att samla ihop böner via SMS och göra dem tillgängliga för andra kan inte skapa en känsla av gemenskap?
Är det så du tänker?

Hannah sa...

Jomen, står det inte någonstans i Bibeln att om två eller fler ber i mitt namn så ska de få det de ber om? Vilket är bäst, att jag ber i min kammare ensam, eller ser till att flera ber min bön? Det är väl bra att man kan göra det på flera olika sätt? En annons kan ju leda den utsatte ensamme resenären som inte redan är inne i kyrkans krets till frälsning. Man börjar med datorn och hamnar kanske i kyrkan sen?

Söderstories sa...

Hmm..jättebra att kyrkan syns i t-banan, och om någon människa nu blir stärkt, får livsmod och kommer på att man därför kan be, så är det säkert jättebra!

Tyvärr tror jag många gånger att vår kyrkas önskan och kämpande försök att avdramatisera den kristna tron istället drunknar i bruset av alla andra snabba, enkla lösningar som vårt individfokuserade, kommersialistiska samhälle svämmas över av. Allt medan människor går under i känsla av ensamhet, utbrändhet och brist på sammanhang och hopp...

Visst ska vi ut med vårt budskap, men snabba enkla lösningar och kristen tro står långt ifrån varandra. Medmänsklighet däremot, det är så enkelt som ett leende på t-banan och det kan vi alla bidra med!

Lars Flemström sa...

Det är självklart bra att kyrkan gör reklam för sig. Men det är ju inte betydelselöst vad som sägs mer exakt. Iofs finns inga "fel" sätt att be om bönen är avsedd för Gud som slutadressat. Men vilket sätt att be bör kyrkan rekommendera i första hand? Inte ska det vara sätt som kräver tekniska hjälpmedel!

En mycket bättre användning av SMS-funktionen på mobiltelefonerna vore att skicka ut påminnelser om gudstjänster och bönemöten.

tant lila sa...

Ibland säger jag
-Tack Gud för att du finns TROTS ALLT tramsande om Dig!

P-A Rudberg sa...

Lars Flemström,

Man kan be på så många sätt - i tanken, ordlöst, lågmält för sig själv, högt tillsammans med andra, i form av ord på ett papper, i form av ord i ett SMS...
Bönen kan vara egenformulerad eller någon av de skrivna böner som finns.
Den kan vara kort eller lång.

Varför skulle kyrkan rekommendera ett visst sätt som "bättre" eller "lämpligare"?

Bön på SMS hindrar inte att SMS också används för att påminna om gudstjänster. Så fungerar det i vår församling - kyrkklockor på SMS liksom. :-)

P-A Rudberg sa...

tant lila,

Du får tycka att det är trams, men om våra diskussioner och samtal (som ibland löper i konstiga krokar) kan öka vårt medvetande om och vår förståelse av Gud så är det definitivt värt det. :-)

tant lila sa...

Har svårt att tro att man genom oändliga tirader förstår Gud bättre!Ännu mindre att man kan bedriva någon sorts mission genom detta.

P-A Rudberg sa...

tant lila,

Du får gärna se ner på oss och kalla våra tankar och resonemang för "tirader". (Det är väl nummer två bland de klassiska härskarteknikerna om jag inte minns fel?)

När jag läser det andra skriver (även om vi inte är överens) så ger det mig nya infallsvinklar och det utökar min kunskap om och förståelse för hur andra tänker och resonerar. För mig är det viktigt - genom öppen dialog skapas förståelse.

Hannah sa...

Jag är inne och kollar på många bloggar och läser och skriver ofta kommentarer. Men denna blogg har en dålig stämning på kommentarerna. Kristet?

tant lila sa...

Usch, Hannah, så hemskt! En dålig stämning! Nej, det kan väl inte kristna stå för, eller hur? Som kristen ska man väl vara snäll och rar och söt och trevlig!? Polerad? Välanpassad? Väluppfostrad? Niga vackert för prästen och kungen?
Medan man skickar sms till Gud?
Du ska nog inte läsa bloggar för att söka Jesus, det finns andra, bättre vägar!

P-A Rudberg sa...

Hannah,

Jag kan förstå att du upplever det så. Men det är inte så mycket dålig stämning, det är nog mest engagerade människor med olika åsikter och olika infallsvinklar. bara för att man har olika såikt så är det ju inte med automatik något som innebär dålig stämning. :-)

Inte ens Jesus skyggade för att vara "tydlig" och skarp i sin kommunikation. Och Paulus var heller inte den som skrädde orden. Paulus tog många gånger rejäla diskussioner.

Och jag undrar om inte Jesus skulle ha bloggat om han hade varit bland oss idag i fysisk form?



Att det sedan finns vissa som i olika bloggars kommentarer är mer intresserade av att kritisera och ironisera utan att egentligen bidra i samtalet får man bara hoppa över.