Stiftsprosten Eva Brunne och kontraktsprosten Hans Ulfvebrand går vidare i biskopsvalet i Stockholm. Båda är utmärkta kandidater och som domprost gläds jag över att få en av dem som biskop i Stockholms stift! Må Guds vilja ske!
För mig personligen känns det skönt att valet nu är över för min del. Det är slitsamt att vara kandidat, att inte riktigt veta hur framtiden ser ut. Det är sannerligen svårare än man kan tro att låta valet ha sin egen gång bortom allt det vanliga arbetet i domprostuppgiften. Det är inte så lätt att bara lägga biskopstanken åt sidan. Nu får jag släppa allt ihop och fundera vidare över vem av de två som ska få min röst. Nu får jag också helt koncentrera mig på att vara domprost i Stockholms domkyrkoförsamling vilket gläder mig! Jag har under "resans" gång fått positiva kommentarer i stil med: "Hoppas att Du inte blir biskop! Jag vill ha Dig kvar i församlingen!" Sådana kommentarer värmer mycket! Till alla Er som sagt sådant och till alla Er som tänkt sådant vill jag bara säga: TACK! Nu är jag kvar! Tro det eller ej, men jag gläds över det och skall med full kraft fortsätta att verka som den "liberala" domprost jag är. Till glädje för en del, till sorg för andra, men förhoppningsvis i enlighet med Guds vilja.
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
8 kommentarer:
Grattis till Stockholms domkyrkoförsamling som får behålla sin domprost. Tråkigt för Stockholms stift att de inte valde dig Åke till biskop, du hade blivit en förträfflig sådan. Men jag hoppas att det blir fler biskopsval!
Det blir väl jättebra med dig i Storkyrkan, du har ju knappt börjat. Vem vill vara biskop ändå. Jag skulle lätt välja domprostjobbet före biskopsjobbet. Lila är inte lika inne som det var på 1980-talet heller. Fler färger är roligare än en.
Hej Gun och Hej Maja,
Tack för Era värmande kommentarer!
Och Du Maja har ju rätt: Jag har ju knappt börjat, men nu fortsätter jag och hoppas vara färgstark - i regnbågens alla färger!
Vore det inte förfärligt med Hans Ulfvebrand som biskop? Han tycks ju se John Shelby Spong som ärad kollega och en person man med fördel kan bjuda in som förkunnare. Trots att Spong förnekar alla väsentliga delar av kristen tro, ja, av all verklig teism. (Om han är pan-teist eller a-teist är uppriktigt sagt svårt att avgöra).
Att bjuda in en sådan person som huvudtalare vid en kyrkhelg i Svenska kyrkan, det är, enligt 2 Joh. 9-11 och allt sunt förnuft, att göra sej medskyldig till det som sägs. Att Hans Ulfvebrand efter det kan vara aktuell som stockholmsbiskop är för mej ubegripligt. Men det kanske beror på att han tillhör M-partiet. Eller - ve och fasa - på att Svenska kyrkans teologi realiter närmar sej Spongs. Eller Gardells.
Varje kyrka har en teologi - sin egen eller någon annans.
Andreas, det kanske handlar om var man lägger tonvikten. Att föra ett samtal om tron, eller att tro rätt. Svenska kyrkan är en mycket bred kyrka där tonvikten ligger på det förstnämnda. Det beror på att en stor majoritet inom kyrkan vill ha det så (jag menar också icke aktiva medlemmar). Är det inte dags snart att de som lägger vikt vid att tro rätt gör det i ett mindre sammanhang, där alla andra tror som de själva just som de vill? Varför stånga sitt huvud blodigt mot en folkkyrka där människor faktiskt VILL vara tillsammans just på grund av olika synsätt och trosuppfattningar?
Tycker Hans Ulvebrand gjorde rätt i att hålla en konferans på ett modernt sätt i en kyrka- helt rätt i tiden. Mer sånt- Tack. Sedan är det inte så viktigt att väga i vågskålen om just Spång var en bra person att ha med. det viktiga är att vi debatterar kyrkans framtid. Jag var där och hörde debatten. Den gick ut på att vi i stort inte ska se separera oss i kyrkan som "vi" som är kristna- och ett "dom" som inte är kristna
Åke jag tror att du skulle bli en bättre biskop än Hans och Eva. Angående vad Duvan säger: det är skrämmande att man ger en heretiker med stort H som Spong så stort utrymme. Det han framför är absolut inte kristen tro. Det är ju uppenbart att han inte är något annat än en falsk profet och det är ju tragiskt att man är så intresserad av vad han har att säga.
Och tanken att vi inte ska separera oss är helt fel. Jesus Kristus är sanningen vägen och livet, det finns ingen frälsning utom genom honom. Det är vår kristna tro. Däremot ska vi missionera aktivt och ge alla erbjudandet att bli med i vår och Guds gemenskap.
Jonas,
Om vi får "okristna"´(ateister) att komma till kyrkan så har vi gjort gott arbete. Kanske kan de så småningom bli kristna, ta nattvarden eller på annat sätt bli "väckta".
Skicka en kommentar