Av män, för män!

Jag har fått en hel del "mothugg" på mina blogginlägg. Ofta har mothuggen kommit då jag har tagit konsekvenserna av min teologiska hållning och min bibelsyn. Jag har blivit angripen för att inte vara kristen, jag har indirekt blivit angripen för att inte hålla mig till Svenska kyrkans ursprungliga lära o s v. Alla dessa angrepp kan jag naturligtvis ta. "Den som leken ger får leken tåla". Men kanske borde jag ändå rimligen redovisa min bibliska hållning, mitt förhållande till Bibeln. jag begär inte att Lars, Jonas och diverse anonyma ska hålla med mig. Kanske tycker de att jag sviker den "rätta läran", vilken den nu är. Men när jag redovisar min bibeltolkning står jag i en bred tradition i Svenska kyrkan. I mitt förra blogginlägg antydde jag min hållning. Nu vill jag tala klarspråk.

För att börja med en sammanfattning vill jag citera den framlidne biskopen Ingmar Ström som i en av sina konfirmandböcker skrev: Bibeln är inte Guds Ord men Guds Ord finns i Bibeln. För mig har den meningen kommit att bli ett uttryck för min bibelsyn. Jag är undervisad i Uppsala på det "glada 80-talet" i bibeltolkning. Det var den historisk kritiska bibelsynen som gällde. Bibeln är skriven av män, för män ( på den tiden), i ett bestämt syfte, med en speciell kvinnosyn, med en speciell omvärldsuppfattning. De bibliska böckerna kan ha många olika författare och kommit till under flera olika tidsepoker. Gällande de 5 Moseböckerna finns det flera källor ( den s k 4-källshypotesen), en del profetböcker har fler profeter och profetlärjungar som skribenter. Troligen har t ex profeten Jesaja tre författare som levt i tre olika tidsskeden. Tillkomsten är lång och processen med marginalanteckningar som förts in i själva texten inte helt okomplicerad Gällande evangelisterna har Markus troligen legat till grund för Matteus och Lukas inkluderande en specialkälla som kallas Q av tyskans "Quelle" (=källa). Johannes är ett separat evangelium där t ex de första 18 verserna i 1:a kapitlet kan vara hämtade från annat håll. Läser man kommentatorn Rudolf Bultmann anser han att evangeliet hade en annan komposition från början än den som nu står där.
Aposteln Paulus är troligen inte författare till alla brev som han tillskrivs. Jesus har kanske inte sagt allt det som det står att han har sagt etc, etc. Detta är inte så märkvärdigt. Det är en del av bibelvetenskapens kunskap sedan länge.

För mig är inte det viktiga om Jesus gjorde underverk. Han har säkerligen gjort sådant som människor på den tiden uppfattade som underverk. Nej, jag förnekar inte underverk. Jag förnekar inte jungfrufödsel etc, men det är inte så viktigt för mig i mitt liv och i min förkunnelse.
Om och om igen kommer jag tillbaka till följande viktiga påståenden:
1) Jesus har levt som en historisk person.
2) Jesus har undervisat och samlat lärjungar. Det viktiga för Jesus var tanken på Guds rike som Han drev i alla sammanhang.
3) Jesus har provocerat den romerska myndigheten och vissa judiska ledare.
4) Jesus har blivit avrättad genom korsfästelsen som var en vanlig romersk avrättningsform.
5) Jesus uppstod från de döda på tredje dagen. graven var tom och han mötte sina lärjungar och en del andra.
6) Jesus är Gud i en unik mänsklig gestalt.

När jag undervisar/predikar om/över en text är det viktiga för mig att texten talar in i mitt och andras liv, att försöka tolka texten in i vårt sammanhang. Texten själv är skriven i ett visst sammanhang, av en författare som levt i en viss tidsepok och som haft en viss syn på tillvaron präglad av sin tid. Detta får man aldrig glömma bort. Därför går det inte att läsa som det står och tro att det bara är att slå upp i Bibeln som man slår upp i en telefonkatalog. Bibeln måste tolkas utifrån ett historiskt kritiskt perspektiv, menar jag. Visst finns det en historisk bakgrund, visst beskriver faktiskt visa bibliska böcker historiska händelser och historiska personer. Att förneka det vore ohistoriskt. Men, som sagt, om texterna ska ha betydelse måste de ha betydelse in i mitt/ditt eget liv just nu.

Denna syn delar jag inte med alla kristna. I mer evangelikala bibelkretsar skulle man säkert protestera, men i den del av den katolska traditionen som är van vid historisk kritisk forskning, i den lutherska traditionen som likaledes har den vanan och i både den anglikanska och reformerta traditionen som har siktet inställt med ett kritiskt öga är inte detta några konstigheter.

Säkerligen kan jag nu beskyllas för allt möjligt, men jag står i en bred tradition i den europeiska och nordamerikanska kristenheten (kanske då inte de olika "bibelbältena") och till syvende och sist tackar jag Gud för det bibliska tilltalet!!!