söndag 8 november 2009

Gud Fader, Son och Ande till pris och ära!

Nu har vi en ny biskop i vårt stift - Eva Brunne. Jag gläder mig över en säkerligen utmärkt biskop (ännu har ju ingen av oss erfarenhet att falla tillbaka på och döma efter). Idag var vi många som var samlade till bön och lovsång i en fullsatt Uppsala domkyrka där Eva och Tuulikki Koivunen Bylund vigdes till biskopar. Efter en stark vigningsmässa och hälsande på den nya biskopen (vi medförde Evas guddotter, teologiestuderande samt kontraktsadjunkt i bilen) intog vi ett rejält bord på Ovandahls konditori. Vi var inte heller där ensamma och övergivna. Många gudstjänstbesökare hade samma planer som vi. Det kan man förstå för detta ärevördiga smörgås- och kakställe producerar saker som är en njutning för kroppen och en utmaning för vågen.

Church of England var på plats, evangeliska kyrkan i Tyskland var på plats, och flera andra utländska kyrkor var på plats när biskoparna vigdes i Domkyrkan. Hoppas nu att alla diskussioner om biskoparnas sexuella identitet ska vara avslutad. Vi har så mycket viktigare saker att tala om och gemensamt verka för. Gud Fader, Son och Ande till pris och ära!

8 kommentarer:

Unknown sa...

Problemet med Eva Brunne är att hon i flera avseenden tagit avstånd från Bibeln som vägledande för kristen tro och är en skarp frontgestalt i en kritisk hållning till det mest grundläggande i vad det innebär att vara en kristen. Hon gestaltar Svenska Kyrkans djärva inriktning mot att forma en ny religion som avviker från historisk kristendom och det som formats av ekumenik i så många år. Den bön Jesus bad om att vi "alla ska vara ett" fick ett negativt svar av Kyrkomötet - i stolthet över att kunna bryta ny mark, utan hänsyn till den internationella och historiska kristna gemenskapen.
Sverige har religionsfrihet och Eva Brunne kommer att få politisk, social och en religiös betydelse på ett helt nytt sätt än vad det förr inneburit att vara en "biskop" för en kristen kyrka.
Med respekt för mångfald och olikheter!
Stanley Sjöberg

Åke Bonnier sa...

Stanley, både katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan talar om behovet av fortsatta samtal, fortsatt dialog. Det är en reaktion som jag uppskattar och vill understryka. Din formulering om biskop Eva förstår jag inte. Det mest grundläggande är bärande för henne vilket inte minst hennes biskopsvapen visar med lutherrosen med korset i centrum. Svenska kyrkan är inte ute efter att forma en ny religion men det tycks som den konservativa evangelikala kyrkan försöker ta patent på kristen trostolkning. En sådan patent håller inte. Jesu bön om att vi "alla ska vara ett" handlar om enhet i mångfald där vi lever det ömsesidiga kärleksbudet trots olika tolkningsskillnader. Min egen inställning till kyrkomötets beslut och vilket alternativ som fanns har jag ventilerat tidigare på denna bloggsida.

Stanley, Jesu bön och Jesu uppmaning får driva oss vidare på den breda ekumeniska vägen, svår men livsviktig.

Anonym sa...

Jag förstår fortfarande inte vad Eva gör när andra bekänner sin tro enligt formuläret i Gudstjänsten. Bekänner hon, eller ljuger hon? Jag bara undrar, eftersom hon själv gått ut med att hon bland annat inte tror på någon Jungfru Maria...

Det är en uppriktig fråga och jag vill gärna ha ett svar... helst av Brunne själv, förstås. Men hon kanske inte läser din blogg, Åke. Men framför gärna min fråga, du som har lite mera kontakt med henne än jag har!

Och min följdfråga blir naturligtvis: HUR kan det finnas en BISKOP som inte tror på det som bekänns varje söndag i kyrkorna?!

Anonym sa...

sluta lägga dimridåer! Church of England m.fl. var inte på plats! Den kristna världen är inte densamma nu längre. Det är rent patetiskt att läsa Anders Wejryds slingrande för att undvika verkligheten. Och nu stämmer också du in. Vore det inte bättre att erkänna att det val ni gjort har också gjort Svenska Kyrkan mycket mer isolerad! Det vore mer rakryggat!

Jonas sa...

Hon är ändå ett problem ekumeniskt, se bara på reaktionen från de baltiska lutherska biskoparna. Därför är det ju bäst om Svenska kyrkan inte lyfter fram henne i ekumeniska sammanhang utan istället lyfter fram goda biskopar som biskop Ragnar, biskop Esbjörn, Aurelius i Göteborg med flera. Om vi menar allvar med att vi vill uppnå Kyrkans synliga enhet - som varje kristen borde be för varje dag - så är detta ett steg i fel riktning.

Anonym sa...

Min åsikt i frågan är foljande.
Jag har inget som helst problem med Evas privatliv. Hon har själv valt att leva med en kvinna. Då ska man acceptera det. Hon har valt att bli präst väl medveten om vilka fordommar som väntar henne i yrket pga av hennnes läggning. Då ska man acceptera det. Hon har rätt till sin homosexuella läggning även fast hon är präst. Huruvida man väljer att leva med en man eller kvinna ska självklart inte ha med ens yrke att gora.
Vad det gäller frågan om Evas bibliska tro så forstår jag båda sidor. Hon har gjort flera mycket kontroversiella uttalanden om hennes bibeltolkning som har sårat många både konservativa och liberala troende och det får hon vara beredd att stå till svars for och forklara på ett bra sett nu när hon är hogst ansvarig for Stockholms Stift. Hon kommer få det hett om oronen i borjan. Men jag tror också att hon är fullt medveten om det och är beredd att gå in och ta den debatten. Annars skulle hon aldrig ha ställt upp i biskopsvalet.
Jag tror att Stockholms Stift utan några storre problem kommer att kunna fortsätta sitt arbete med kyrkans grundläggande frågor, precis som Åke onskar. Dock väl medveten om att den här debatten alltid kommer att finnas.
// Rickard Nyberg.

Lars Flemström sa...

Nej, men det är inte ett vanligt yrke att vara präst!

För övrigt ställer alla yrken krav på privatlivet. Men det är mer eller mindre. Vi behöver inga biskopar som "är beredd att ta debatten om sitt privatliv." Och du - det handlar ju inte här om att hon har fallit för någon oplanerad, tillfällig frestelse, som vi alla kan göra.

En församlingsföreståndare ska vara en kvinnas man. Eller möjligen en mans kvinna. Eller möjligen ingens (utom Jesus') man eller kvinna.

Det är vad en prästkandidat har att rätta sig efter. Om det sedan är självvalt (som du tydligen anser att det är i Brunnes fall) eller ofrivilligt spelar ingen roll. Om man inte kan eller vill leva upp till fodringarna så får man välja något annat.

På måndag ska ögonläkaren avgöra om jag får behålla körkortet.

Jonas sa...

Du anonyme om du läser 1 Tim 3 så framgår det med all tydlighet att det är väldigt viktigt hur en biskop lever i privatlivet. Utlevd homosexualitet är en synd enligt den allmänneliga kyrkans tro även om Svenska kyrkan av politiska skäl nu har kommit till en annan slutsats. Genom detta kommer vi inte närmare kyrkans synliga enhet som allt måste vara vårt mål.