onsdag 3 mars 2010

Trådlös uppkoppling.

"Trådlös uppkoppling. Gratis support i Din församling." Det är Stockholms stifts sätt att i en reklamkampanj påminna om betydelsen av bön. Det är bönens år i år enligt Svenska kyrkan. Det kan ibland vara bra med speciella ”år” då man påminner sig och andra om sådant som egentligen ständigt är aktuellt. I dag är det en intressant artikel i Dagens Nyheters pappersupplaga. Artikeln handlar just om vikten av bön där en vetenskapsman och en biskop intervjuas.

För mig är det viktigt med bön. Jag ber på ett eller annat sätt varje dag. Relationen med Gud är livsviktig. Samtidigt funderar jag ofta över vad bön innebär. Jag tror att bönen mest påverkar mig själv. När jag skriver det, menar jag att bönen påverkar min egen receptionsförmåga, d v s att jag blir receptiv för Guds handlande, att jag lättare förstår att Gud handlar med mitt liv. För så menar jag att det är. Gud har väglett mig under mitt liv, vandrat bredvid mig och delvis burit mig, fast jag långt ifrån alltid begripit det. Att be är för mig att stanna upp inför Gud, stanna upp och få perspektiv, gudomligt perspektiv i den bemärkelsen som jag skrev innan.

Men kan då inget hända när jag ber? Är förbön egentligen meningslöst annat än att det är fint att någon "tänker" på någon annan. Nej, jag tror att förbön är högst meningsfullt och jag är tacksam för alla som ber för mig, ber att jag ska orka, ber att jag ska klara o s v. Jag tror att Gud kan ingripa och att Gud ingriper. Jag vet att människors liv har förändrats genom bön, förändrats på ett sådant sätt som de inte varit mäktiga att göra själva.

Samtidigt kan jag, liksom många andra, fundera över om vi alls kan påverka Gud med våra böner eller om Gud skulle ingripit i alla fall? Det känns märkligt, och som en väldigt mänsklig Gud, om det skulle vara så att Gud låter sig påverkas, om Gud ändrar sig p gr av böner. Hur starkt måste man då be? Är det möjligt att övertyga Gud om saker som Gud inte är så övertygad om, ungefär som en stadsminister som plötsligt får mer information och fattar andra beslut än han eller hon först tänkt att göra från början. Det låter märkligt och jag vägrar att tro att Gud ändrar sig även om det antyds i de första mytiska kapitlen i Bibeln att Gud ändrar sig/ångrar sig (1 Mos 6:6).

Men om nu Gud inte ångrar sig eller ändrar sig, är då inte bön meningslöst i alla fall och mest en terapeutisk handling i någon sorts önskan om att till syvende och sist bli en bättre människa. Nej, bönen är viktig ändå och jag tror på bönesvar utan att riktigt på ett övertygande sätt kunna säga vad det innebär. Kanske är bönen i samklang med Guds vilja, kanske handlar det om att jag ser Guds handlande som just Guds handlande när jag upplever ett bönesvar.

Men böner för sjuka där sjuka blivit friska? Det finns ju väldigt många vittnesbörd om sådant. Som sagt: jag tror att Gud kan bryta in i vårt mänskliga liv men ingen vet på vilka premisser det är. Också i det läget citerar jag ärkebiskop emeritus Desmond Tutu i Sydafrika som säger: "Thanks God I´m not God!" Vi vet dock att Jesus ville att hans lärjungar skulle be och han höll fram en rabbinsk bön som han hade som utgångspunkt när han lärde sina lärjungar att be:

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. Ditt är riket. Din är makten och äran i evighet. Amen

Den bönen får vi be och den får vi leva och bön handlar onekligen om trådlös uppkoppling!

PS: Två nya bönböcker som verkligen kan rekommenderas är Drottning Silvias bönbok och Ett bönens år av biskop Caroline Krook. Bägge säljs i Storkyrkoboden som har öppet vardagar och lördagar mellan kl 11.00 och 16.00 trots att Storkyrkan är stängd.

3 kommentarer:

Lars Flemström sa...

Ja, men jag föredrar ju förstås Fader vår, men i övrigt håller jag med om ALLT.

Det är gammal svensk språksed att nämna den högste först och sig själv sist. I brev alltid mottagaren först. Till sin käresta skriver man inte Jag älskar dig, utan Älskade Maria, jag... Ska man då inte ära Gud på samma sätt? Varför nedvärderas Gud hela tiden i Bibel 2000? "herren" med litet h när det handlar om Jesus, men med stort H när det handlar om Fadern. Är Fadern och Sonen olika gudar, av olika rang, som det brukar vara i polyteistiska religioner? Med sådana fadäser kan jag inte uppfatta Bibel 2000 som annat än ett försök att sprida nyhedendom i krista kyrkor.

Pekka S sa...

Ok, så bönen kan inte påverka Gud? Detta skulle innebära att vi människor skulle veta bättre än Gud och få honom att ändra sig?

När vi upplever bönesvar är det inte Gud som har reagerat på vår bön, utan vi som (tack vare bönen) uppmärksammar händelser som harmoniserar med bönen? Och detta kan vi tolka som samklang mellan Guds vilja och våra önskningar?

Innebär inte detta i princip att det som sker det sker? Och ibland sker det vi ber om och ibland inte? Och givetvis tenderar vi att minnas "bönesvaren" bättre än de uteblivna svaren. Frågan är var Guds hand finns att se i allt detta? Kan det inte lika väl handla om önsketänkande och selektivt minne/perception från de troende?

Även om ovanstående gäller, håller jag med om att bönen för de troende inte behöver vara meningslös. Den kan, precis som du skriver, påverka en själv i positiv riktning. Men det behöver inte existera en Gud för att bönen ska ha effekt.

Lillian sa...

I think you are correct about prayer doing more for the person offering the prayer. Nice to read your thoughts about it.