Trådlös uppkoppling.

"Trådlös uppkoppling. Gratis support i Din församling." Det är Stockholms stifts sätt att i en reklamkampanj påminna om betydelsen av bön. Det är bönens år i år enligt Svenska kyrkan. Det kan ibland vara bra med speciella ”år” då man påminner sig och andra om sådant som egentligen ständigt är aktuellt. I dag är det en intressant artikel i Dagens Nyheters pappersupplaga. Artikeln handlar just om vikten av bön där en vetenskapsman och en biskop intervjuas.

För mig är det viktigt med bön. Jag ber på ett eller annat sätt varje dag. Relationen med Gud är livsviktig. Samtidigt funderar jag ofta över vad bön innebär. Jag tror att bönen mest påverkar mig själv. När jag skriver det, menar jag att bönen påverkar min egen receptionsförmåga, d v s att jag blir receptiv för Guds handlande, att jag lättare förstår att Gud handlar med mitt liv. För så menar jag att det är. Gud har väglett mig under mitt liv, vandrat bredvid mig och delvis burit mig, fast jag långt ifrån alltid begripit det. Att be är för mig att stanna upp inför Gud, stanna upp och få perspektiv, gudomligt perspektiv i den bemärkelsen som jag skrev innan.

Men kan då inget hända när jag ber? Är förbön egentligen meningslöst annat än att det är fint att någon "tänker" på någon annan. Nej, jag tror att förbön är högst meningsfullt och jag är tacksam för alla som ber för mig, ber att jag ska orka, ber att jag ska klara o s v. Jag tror att Gud kan ingripa och att Gud ingriper. Jag vet att människors liv har förändrats genom bön, förändrats på ett sådant sätt som de inte varit mäktiga att göra själva.

Samtidigt kan jag, liksom många andra, fundera över om vi alls kan påverka Gud med våra böner eller om Gud skulle ingripit i alla fall? Det känns märkligt, och som en väldigt mänsklig Gud, om det skulle vara så att Gud låter sig påverkas, om Gud ändrar sig p gr av böner. Hur starkt måste man då be? Är det möjligt att övertyga Gud om saker som Gud inte är så övertygad om, ungefär som en stadsminister som plötsligt får mer information och fattar andra beslut än han eller hon först tänkt att göra från början. Det låter märkligt och jag vägrar att tro att Gud ändrar sig även om det antyds i de första mytiska kapitlen i Bibeln att Gud ändrar sig/ångrar sig (1 Mos 6:6).

Men om nu Gud inte ångrar sig eller ändrar sig, är då inte bön meningslöst i alla fall och mest en terapeutisk handling i någon sorts önskan om att till syvende och sist bli en bättre människa. Nej, bönen är viktig ändå och jag tror på bönesvar utan att riktigt på ett övertygande sätt kunna säga vad det innebär. Kanske är bönen i samklang med Guds vilja, kanske handlar det om att jag ser Guds handlande som just Guds handlande när jag upplever ett bönesvar.

Men böner för sjuka där sjuka blivit friska? Det finns ju väldigt många vittnesbörd om sådant. Som sagt: jag tror att Gud kan bryta in i vårt mänskliga liv men ingen vet på vilka premisser det är. Också i det läget citerar jag ärkebiskop emeritus Desmond Tutu i Sydafrika som säger: "Thanks God I´m not God!" Vi vet dock att Jesus ville att hans lärjungar skulle be och han höll fram en rabbinsk bön som han hade som utgångspunkt när han lärde sina lärjungar att be:

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver, och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. Ditt är riket. Din är makten och äran i evighet. Amen

Den bönen får vi be och den får vi leva och bön handlar onekligen om trådlös uppkoppling!

PS: Två nya bönböcker som verkligen kan rekommenderas är Drottning Silvias bönbok och Ett bönens år av biskop Caroline Krook. Bägge säljs i Storkyrkoboden som har öppet vardagar och lördagar mellan kl 11.00 och 16.00 trots att Storkyrkan är stängd.