När katastrofen sker är det svårt att hitta de rätta orden. Men det var inte bara under Oscar II: s tid som norrmännen var våra bröder och systrar. Också nu tror jag vi alla känner extra stark samhörighet med vårt nordiska grannland. Jag hoppas att vi både i vår enskilda andakt och i våra gudstjänster nu i helgen ber för alla dem som på olika sätt har drabbats både av den fasansfulla explosionen och det fruktansvärda massmordet på det norska socialdemokratiska ungdomslägret.
Min bön ikväll är att Gud ska omsluta alla de familjer som drabbats, att kärleken och omsorgen ska visa sig starkare än hatet och att Gud ska leda var och en vidare steg för steg till ny glädje, nytt hopp och ny framtidstro.
Må aldrig hatet och ondskan få sista ordet.
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
38 kommentarer:
Och jag ber: Herre kom till den/dem som gjort detta fasanfulla. Herre kom till den/dem med din nåd. Herre var med de anhöriga till gärningsmannen/männen. Ge dem din frid. Amen
Måtte gärningsmännen få ett (Guds) straff så att de känner det!
Nåd? Tycker föräldrar, äkta makar, barn, vänner, älskande att den/de som har begått dessa vedervärdigheter mot deras anhöriga och förstört deras gemensamm liv ska få NÅD???
Det har jag svårt att tro! Men det är kanske lätt att vara icke-berörd och tycka det! För man ska ju vara en god kristen för sin självbilds skull! Ett hån och hemskt mot dem som har drabbats, Anonym!
Det är helt fruktansvärt, chockande..och han skulle tydligen vara kristne..detta visar på att "privatkristen" inte är något att rekommendera, kristen bör man vara i kyrkans gemenskap, vidare att man måste hålla den kristna tron helt åtskild från enskilda kristnas gärningar, oavsett om man åberopar Gud för sina gärningar, vilket vi har sett genom historien. Och detta gäller ju även beträffande Islam.
Jag förutsätter att i varje kyrkligt samfund i Sverige i varje kyrka där det hålls gudtjäst kommer det i kyrkans förbön imorgon särskilt bes för Norge och de drabbade.
Angående den skyldige får vi be för att han ska omvända sig från satans verk, vända sig till Kristus och efter livslång botgöring i fängelse på den yttersta dagen må undkomma helvetet.
nya tant lila och alla andra. 91 personer har i skrivande stund dött i och utanför Oslo. 84 ungdomar har skjutits ihjäl. Mitt inlägg var tänkt som en maning till bön. Jag tror på bönens och förbönens möjlighet. Vi som inte är direkt involverade i det som skett måste också bedja för de drabbade. Låt inte just denna min uppmaning bli en plats för diskussion om man får be si eller så. Låt Gud avgöra det och låt oss, på de sätt vi kan, stödja våra norska bröder och systrar! Åke
Be kan man väl göra, fast helst inte för den som har begått illdåden!
Privatkristen, Jonas? Enligt uppgift var han fundamentalist!Det behöver man väl inte vara privatkristen för?
Skall man be för illgärningsmän och önska dem väl?
Här finns goda litterära referenser att ta till. I en Fader Brown-historia av Chesterton gås just detta igenom. I god paradoxal Chesterton-stil går novellen ut på att alla först är väldigt toleranta mot en brottsling som utfört ett socialt accepterat brott och bannar prästen för att de tror att han inte förlåter brottslingen. Sedan, när det visar sig att brottslingen faktiskt utfört ett nesligt och skamligt illdåd, så blir alla intoleranta mot den intolerante, och endast prästen är kvar och kan förlåta mannen hans gärningar.
Nej, jag kan inte lova att jag skulle be för den som mejar ned min familj. Men jag vet vad Kristus vill att jag skall göra.
Vi kan måhända inte älska rövaren på korset. Men någon annan gjorde det. Och däri ligger väl kristendomens stora tröst, och samtidigt mänskligt sett dårskap: hur otroligt han än ställer till sitt liv, så kan den förlorade sonen återvända hem.
NLT i Apostlagärningarna sägs i 3:19 Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade. Jesus säger enligt evangelium 15:7 enligt S:t Lukas:
Jag säger er: på samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.
Rättfärdiggörelsen är genom tro och inte genom gärningar:
Rom 3:21 f Men nu har Gud uppenbarat en rättfärdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om - en rättfärdighet från Gud genom tron på Jesus Kristus, för alla dem som tror. Här görs ingen åtskillnad. Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud, och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus. Gud har låtit hans blod bli ett försoningsoffer för dem som tror.
Samtidigt är en tro utan gärningar död, och tron fullkomnas genom gärningarna:
14Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? 15Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, 16vad hjälper det då om någon av er säger: "Gå i frid, håll er varma och ät er mätta", men inte ger dem vad kroppen behöver? 17Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död, vilket framgår av aposteln S:t Jakobs brev 2 kap. 18 ff
Nu kanske någon frågar: "Har du tro?" - Ja, och jag har gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag med mina gärningar visa dig min tro. Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och darrar. 20Men inser du inte, tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan? Blev inte vår fader Abraham rättfärdig genom gärningar när han lade sin son Isak som offer på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som hans tro blev fullkomlig. Så uppfylldes skriftens ord: Abraham trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig, och han kallades Guds vän. Ni ser att människan blir rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. Var det inte så med skökan Rachav? Blev hon inte rättfärdig genom gärningar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg? Liksom en kropp utan livsande är död, så är tron utan gärningar död.
Hur gränslös denna nåd är och Guds villighet att förlåta framgår av Lukas 23:39ff
Den ene av förbrytarna som hängde där smädade honom och sade: "Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss." Men då tillrättavisade honom den andre: "Är du inte ens rädd för Gud, du som har fått samma straff? Vi har dömts med rätta, vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont." Och han sade: "Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike." Jesus svarade: "Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset."
Fortsättning:
Detta innebär sammanfattningsvis att det även i sista stund är möjligt att få nåd inför Gud och komma till hans rike. Det krävs emellertid en fullständig ånger vilken manifesteras på något sätt; rövaren led på korset och fann det rätt att han skulle lida också. Därför kom den rövaren (mördaren) till himlen medan den andra brann i helvetet i en evighet. Varken i Norge eller Sverige tillämpar vi korsfästning däremot är det livstids fängelse för terrorbrott. När det är fråga om 90 mord borde det innebära ett så högt straffvärde att personen inte kommer någon gång i livet. Om mördarens ånger är verklig gör han också denna botgöring med glädje. Jämför för övrigt artikel XII i Confessio Augustana Invariata där det sägs:
1] Om boten lära de, att syndernas förlåtelse av dem, som efter dopet fallit i synd, kan vinnas, närhelst de omvända sig, och att 2] kyrkan bör meddela avlösning åt dem, som på detta sätt vända åter för att göra bot.
3] Men boten består till sitt väsen av dessa två stycken: dels förkrosselsen eller den ångest, 4] som injagas i samvetet, då man insett sin synd, dels tron, som väckes genom evangeliet eller avlösningen 5] och som tror, att synderna förlåtas för Kristi skull, och som giver samvetet tröst och befriar det från dess ångest. 6] Därpå böra följa goda gärningar, vilka äro botens frukter.
Det går även att läsa om botgöringen i katolska kyrkans katekes, vilket i denna del jag inte tror avviker från vad Luther skulle ha sagt:
1459 Många synder är till skada för nästan. Man måste göra det man kan för att reparera skadan (till exempel lämna tillbaka stulna ting, återupprätta det goda namnet och ryktet hos den som blivit utsatt för förtal, ersätta skador). Enkel rättfärdighet kräver detta. Men dessutom skadar och försvagar synden syndaren själv, liksom hans relationer till Gud och nästan. Avlösningen tar bort synden, men den rättar inte till alla störningar som synden har åstadkommit.[57] Då syndaren befriats från synden måste han dessutom återfå sin fulla andliga hälsa. Han bör alltså göra något mer för att återställa det som hans synder har åstadkommit: han bör på lämpligt sätt ”göra bot” för eller ”sona” sina synder. Denna tillfyllestgörelse kallas också ”bot”. [2412; 2487; 1473]
1460 Botgöringen som biktfadern ålägger bör ta hänsyn till den biktandes personliga situation och söka dennes andliga väl. Den skall så mycket som möjligt motsvara allvaret och naturen i de synder som begåtts. Den kan bestå i bön, en gåva, barmhärtighetsgärningar, tjänst av nästan, frivillig försakelse, offer och framför allt i det tålmodiga bärandet av det kors som vi måste ta på oss. Sådana botövningar hjälper oss att bli likformiga med Kristus, som ensam har sonat våra synder[58] en gång för alla. De låter oss bli medarvingar med den uppståndne Kristus, ”om vi delar hans lidande” (Rom 8:17):[59] [2447; 618]
Vidare: 1470 När syndaren i detta sakrament överlämnar sig åt Guds barmhärtiga dom föregriper han på ett visst sätt domen som han skall underkasta sig vid slutet av sitt jordeliv. Ty det är nu, i detta liv, som vi får välja mellan liv och död, och det är enbart på omvändelsens väg som vi kan gå in i Guds rike, som vi utesluts ifrån genom svår synd.[78] Då syndaren omvänder sig till Kristus genom bot och tro, går han över från döden till livet och ”faller inte under domen” (Joh 5:24). [678, 1039]
Att denne mördare ska vara utan straff är alltså inte Guds avsikt; frågan om straffet bara kommer vara i jordelivet eller även efter jordelivet.
NLT, se vad Åke skrev. I övrigt så menade jag att denna person knappast är med i ett kyrkligt samfund som tycker att det skedda är riktigt.
Om vi nu försöker låta bli dessa vackra ordharanger här och försöker tänka oss in i att våra barn (eller föräldrar eller vänner) hade åkt på ett läger och blivit skjutna. Vad hade vi tänkt, tyckt, känt då?`
Jag hade nog glömt alla vackra bibelord om mina barn hade råkat ut för detta! Det finns en verklighet också!
Gärningsmannen har kanske totalt förstört många andras liv! Samhället blir sjukt om människor ska vara snälla, rara, söta och trevliga när de rasar inom sig!
Jo. jag hade kanske också bett:
Gud, hindra mig från att mörda karlen!
Det var behövligt att någon röt ifrån mot den överslätande attityden. Och det gjorde ntl. Tack! Sedan har sign Jonas gjort en korrekt teologisk analys, som skiljer sig avsevärt från det vanliga överslätande snömoset. Tack! Domen är Guds. Det är han som dömer på yttersta dagen. Det är inte kristendom, när människor som inte ens är anhöriga till offren börjar utala nåd och förlåtelse. Har gärningsmannen ens visat syndaoffer. Som Jonas skriver krävs det livslång botgöring i fängelse. Det är sådana "detaljer" som den överslätande pop-kristendomen hoppar över.
Jag vill dock påminna om att liknande händelser har inträffat även i Sverige, dock inte med lika allvarlig utgång. Det har överslätats eller bortförklarats med att gärningsmannen varit "sjuk". För några år sedan jagades undomar på ett frikyrkligt sommar läger med kniv av lägerföreståndaren. Denne var en snabbfrälst, före detta missbrukare, som drabbats av ett slags sent abstinensanfall. Liknande händelser har inträffat flera gånger med f.d. missbrukare, bl.a. knivskars en kurator på LP-stiftelsen. Kuratorn bortförklarade händelsen med att "De är inte farliga när de har en drog i sig, men den här var sjuk."
Intressant att ateisterna verkar vara mer fromma än de teologiskt bevandrade. Här är ett citat från den socialdemokratiska bloggen Röda Berget:
"Även gärningsmannen äger samma mänskliga värde som vi andra. Det innebär inte att vi måste gilla honom eller umgås med honom. Vi kan tycka att han är ett stort svin, men vi har inte rätt att ta hans människovärde ifrån honom."
Hans, vem har försökt ta ifrån massmördaren hans människovärde?
Ingen har försökt ta ifrån någon människovärdet vad jag har hört. Ateisterna förstår inte vad det handlar om helt enkelt, man får skilja på det generella människovärde som alla har och de gärningar en person gör sig skyldig till. Gud älskar människan men hatar synden, både mindre och riktigt stora som denna.
Jag är djupt bedrövad av okänsligheten att göra den här ofattbara tragedin och domprost Åkes maning till bön till en debatt.
Jag kan inte föreställa mig hur jag skulle ha reagerat om jag hade befunnit mig i direkt anslutning till dessa tragedier. Men jag kan hoppas att jag klarat att vandra i Jesus fotspår och i fotspåren av människor som Dietrich Bonhoeffer.
Jag kan idag bara be för alla drabbade och deras närmaste. Gud har lovat att vara hos oss alla i de mörkaste stunderna.
Jag ber också för att Gud ska visa på en annan väg för de som leds in i ett hat som kan leda till sådana här handlingar.
Och jag ber för mer kärlek och mindre hat.
Åke B gör en mycket klok kommentar till den norska tragedin. Vi behöver vara varsamma med orden och inte låta alla våra känslor skena iväg. Hat, hämnd och ondska är sidor av samma mynt.
"Jag hade nog glömt alla vackra bibelord om mina barn hade råkat ut för detta! Det finns en verklighet också!"
Detta är nog det bästa jag läst. Tack nya tant lilla.
Denna debatt har spårat ur fullständigt när man gör offren och deras anhöriga och alla som känner med dem till hatiska gärningsmän. Och varför är en teologisk "debatt" felplacerad? Massmördaren förtjänar att dingla i helvetet.
Om han slipper det så är det enbart på grund av Guds ofattbara nåd. Men den är inte villkorslös. Det krävs äkta syndaånger och omvändelse.
Massmördaren har inte bara uppträtt i poliskläder för att underlätta mördandet. Han har dessutom kidnappat kristendomen för sina avskyvärda politiska syften. Det är beklämmande att läsa kristna debattörer, som personligen inte är det minsta berörda, dela ut förlåtelse som om det vore konfetti från jultomten.
Om massmördaren vill, kommer han tids nog att få en fängelsepräst, som han kan bikta sig för. Det är inget psykologsamtal. Biktprästens ska pröva den eventella syndaångern, om den är äkta eller bara ett spel för galleriet för att få lindrigare straff. För massmördarens egen själs skull, får vi hoppas att den eventuella fängelseprästen är en "hårding" som inte låter sig föras bakom ljuset. Det som prästen binder på jorden är bundet i himlen - och det som prästen löser på jorden är löst i himlen. Det står i Bibeln. Binda i synd eller lösa ur synden. Men det är på Guds uppdrag, och handlar inte om att prästen ska vara snäll.
Och det är inte prästens uppgift - även om vissa avfälliga fängelsepräster och pastorer i Sverige har fått för sig det - att befria mördare från det jordiska straffet. Att fullfölja det jordiska straffet är, som sign Jonas påpekat, en viktig del av botgöringen. Och i detta fall kan inget jordiskt straff vara hårt nog. Enligt kristen rättsfilosofi är straffet vedergällning och inte vård. Frigivning från staffet ska inte bestämmas av vårdresultat. Den norske massmördaren är fullt tillräknelig. Han hade visserligen drogat sig för att döva samvetet. Men det var i just det syftet - att bli en ännu mer effektiv mordmaskin - som han drogade sig. Det ökar hans skuld.
När Sverige fortfarande verkställde dödsstraff fanns alltid en präst med på avrättningskraften - beredd med nattvarden. Inte för att skona brottslingen från det jordiska straffet. Jesus sa ju till den ene rövaren - han som ångrade sig - att han skulle vara med Jesus efter den kroppsliga döden. Vad hände med den andre rövaren?
Det finns all anledning att, som tant lila gör, invända mot en duttidutt-kristendom, som "förlåter" allt - utan något särskilt uppdrag därtill från vare sig offer, närstående eller Gud.
Det finns också anledning att säga några ord om det muslimhat och sosse-hat, som massmördaren har gjort till något slags nationalistisk ideologi. Och som Jimmie Åkesson gjorde till valbudskap i det senaste riksdagsvalet. Och hur även SD har försökt kidnappa kristendomen och göra kyrkan till en talarstol för detta budskap.
När domprosten skrev sitt inlägg var det massmördarens identitet och motiv fortfarande okända. Spekulationerna pekade mot extrema islamister. Det fanns anledning att varna för att främlingsrädslan skulle ta överhanden och leda till trakasserier mot oskyldiga muslimer. Det finns i och för sig anledning att påpeka att alla personer med högerextrema åsikter inte är skyldiga. Men de, som har producerat SD:s valfilm är inte utan skuld. Det var en film som lämnat kritiken mot invandringen som företeelse för att i stället odla rädsla för människor med muslimsk tro.
Att kärleken ska vinna över hatet betyder här att någons kärlek ska vinna över någons hat. Vem talade nyss om att man ska vara intolerant mot de intoleranta? Och vilka var de intoleranta i den debatten? De som inte har strömlinjeformade teologiska åsikter... Nu har vi sett den verkliga intoleransens ansikte. Nu handlar det inte om att ha olika åsikter i diverse vigselfrågor eller om handhavandet av sakramenten.
Ondska eller empati?
Inlägg på
http://lilatankar. blogspot.com
Bäste Lars,
det känns idag lika tungt att höra att både du och Anders Behring Breiviks kallar er kristna.
Är detta horribla påstående från staffanw:s sida en hämnd för att jag flera gånger uppmanade staffanw att upphöra med den hets mot homosexuella som han för en tid sedan bedrev på just denna blogg? Det var osakliga kopplingar mellan homosexuella till pedofili och smittspridning? Man kan ha en saklig diskussion om detta, exvis om smittspridning ur medicinsk synpunkt, men inte den typen av grova generaliseringar. Staffanw gör sig nu skyldig till en mycket obehaglig generalisering, när han jämställer massmord med en kristen rättsfilosofisk debatt. Då har alltså massmördaren lyckats med sitt uppsåt att framställa sig som ett slags kristen korsriddare, som försöker rädda jungfrun Europa från den muslimska draken.
Jag är djupt beklämd över den brist på respekt jag ser i den här diskussionen. Det är brist på respekt för offren i den här tragedin och det är en oförmåga att följa domprost Åkes enkla uppmaning: "Låt inte just denna min uppmaning bli en plats för diskussion om man får be si eller så."
Detta är inte grälens och hatets tid. Låt inte mördaren ha lyckats i sitt uppsåt att öka hatet på jorden.
Lars F – nu har du helt tappat besinningen. Talet om hämnd känns så barnsligt att det inte går att kommentera. Bara detta att kasta ur dig rena lögner känns inte särskilt kristet. Och varför blanda in den historiska debatten i denna allvarliga fråga? Och vem har jämställt massmord med en kristen rättsfilosofisk debatt? Och vem har gjort offren och deras anhöriga och alla som känner med dem till hatiska gärningsmän?
Min kommentar var enkel – ingen människa har rätt att ta någon annans liv. Inte ens en massmördares liv. Vi har ett rättssystem som måste hantera även denna situation. Talet om att dingla i helvetet känns inte heller särskilt kristet. Hämnd, hat och ondska är olika sidor av samma mynt!
Fariséerna är nu i full gång med att tala om hur goda de är.
Men det är kristen tro att säga att en massmördare förtjänar helvetet. Det gör även den som har begått betydligt mindre allvarliga synder. Hade så inte varit, hade Jesus inte behövt dö på korset för våra synder. Detta är kärnan i kristen tro, men det finns gott om trendnissar inom både Svenska kyrkan och frikyrkligheten, som har ersatt den kristna tron med något slags profan extremhumanism.
Staffanw klarar inte en seriös debatt och är enbart oförskämd med sina barnsliga idéer om att jämställa traditionell kristen tro med massmord. Bara en fråga, staffanw: Vem har talat om att ta mördarens liv? Jag har inte gjort det. Jag skrev om prästernas uppgift, när vi fortfarande hade dödsstraff här i landet. Deras uppgift var att in i det sista försöka frälsa även de värsta syndarnas själar. För att de skulle undgå helvetet. Var denna prästerliga uppgift uttryck för hat?
Du reagerade kanske mot ordet "vedergällning"? Vet du ens vad det ordet betyder? Du, det finns en värld utanför Sverige. Det räcker att gå till Norge för att finna ett straffrättssystem som avsevärt skiljer sig från Sveriges, som är unikt i världen.
Enligt en professor i rättsspsykatri, som intevjuades i radion idag, har den norske massmördaren inte en chans att dömas till rättspsykatris vård i Norge. Kanske i Sverige. Enligt denne professor var mördaren väl struktererad och medveten om vad han gjorde och därmed fullt "tillräknelig" (ett uttryck som utgått ur den svenska staffrätten, men är i bruk i de flesta andra länder).
En fullt tillräknelig person ska ha ett "vedergällande" straff. En person, som inte alls är tillräknelig, ska inte ha något straff alls. Vård, om det behövs.
Det finns alltså en värld utanför Sverige. Jag saknar katolikerna i denna debatt. Min rättsfilosofiska hållning överensstämmer i stort sett med nutida katolsk rättsfilosofi.
När människor pratar om egenhändig hämnduppfattning tappar jag intresset. Hämnden är Guds och kyrkans uppgift är att ge syndernas förlåtelse till dem som söker detta!
De temporära straffen måste sonas, nu, då och in till evighetens rand!
Lars F - suck ...
Vem har hört massmördaren ångra sina synder?
Han anser ju att han hade ett uppdrag att mörda och bygger sitt handlande på en befängd idé.
Vad dravlar ni om som tycker att han ska få frid? Under dessa omständigheter!
Nu börjar jag på allvar förstå dem inom kyrkan som starkt reagerar på att synden tycks vara borta från Svenska kyrkan till förmån för någon vattnig, oklar humanism!
Och P-A, som är så kvick att sätta dålighetsstämplar och syndastämplar på andra människor på grund av det de skriver på bloggar tycks nu uppmana till kärleksfullhet inför dessa vedervärdiga illdåd. Det hela börjar bli mer och mer parodiskt!
Nu är det nog!
Ni trampar på minnet av de som dog i Norge genom ert smutskastande av varandra.
Har ni ingen som helst respekt för de döda och de sörjande?
Domprost Åke, jag föreslår att du raderar inlägg i den här tråden - i respekt för människor i sorg.
Tillägg
Men visst vi kan väl alla sitta som tjuren Ferdinand och lukta på blommor medan helvetet rasar runt oss. Om något nu blir bättre av det!?
P-A vem är mera respektlös än du?Tror du att du äger en sanning som ingen annan har? Hybris kallas det!
Vem håller inte isär (världslig) straffrätt och gudomlig nåd? Detta är den röda tråden i mina kommentarer. Men det kan vara svårt om man inte behärskar den rättsfilosofiska terminologin. Vedergällning är inte detsamma som hämnd och hat!
Ni som anklagar mig för att förespråka hat och hämnd har begått ännu en av dessa avskyvärda synder: Man skall icke bära falskt vittnesbörd om sin nästa!
Annorzzz skriver att "Hämnden är Guds och kyrkans uppgift är att ge syndernas förlåtelse till dem som söker detta!"
Till dem som söker detta, var det! Men kan då vem som helst ta på sig uppgiften att representera kyrkan i detta fall? Och dela ut förlåtelse som konfetti från jultomten? Kan en seriös präst agera så?
Har massmördaren i Norge visat någon syndaånger? Har han varit botfärdig? Hans erkännande av gärningarna i kombination med förnekande av straffansvar visar väl tvärtom att han valt helvetet?
Ska då kyrkan inte alls ha några åsikter om hur jordisk rättvisa ska skipas? Jag citerar återigen Annorzzz: "De temporära straffen måste sonas, nu, då och in till evighetens rand!" Det är det som kallas vedergällning (= återgälda).
Massmördaren har berövat andra människor rätten att leva. Detta får han återgälda genom att berövas friheten.
Även om han döms till den norska straffrättens hårdaste straff är det en ytterst liten del av sin skuld som han tvingas återgälda. Om han verkligen ångrar sig, borde han känna sig förödmjukad av det lindriga straffet.
Men i så fall skulle han ju kunna göra upp med kyrkan om ytterligare "rättsförluster" i form av hård botgöring. Vore något sådant tänkbart i den lutherska norska kyrkan? P-A tycker att vi inte ska diskutera detta. Men det tycker jag att vi ska göra. Eftersom det sätter strålkastarljuset på det långt gångna andliga förfallet i Svenska kyrkan och den svenska kristenheten över huvud taget.
Först "avskaffar" man helvetet. Sedan "avskaffar" man himlen. Och nu har man "avskaffat" synden. I stället förkunnar kyrkan en extrem variant av profan humanism. De jordiska straffen "omvandlas" till vård - som om mördarna vore vårdbehövande sjuklingar. Att de är det "bevisas" med nästa förvandlingsnummer: Det onormala förklaras vara en sjukdom! Och vilka mord är "normala"?
Har då ingen invänt mot denna förfärliga vårdfilosofi? För drygt tio år sedan var den en debatt om detta inom Kristdemokraterna. På ena sidan stod direktorn för kristdemokratiska idéinstitutet Civitas, vilken var katolik och licentiat i filosofi.
Sveriges främsta expert på kristen filosofi, enligt min mening. Han avpolleterades. In trädde Timbro-högern, som jag har skrivit om på i en annan tråd på denna blogg. Det var i den vevan som brottmålsadvokaten och straffrättsliberalen Peter Althin värvades till kd...
Jag ber:
Herre var med de anhöriga till offren Ge dem din frid.
Herre kom till den/dem som gjort detta fasanfulla.
Den/dem skola genom Dig Herre komma till insikt.
Herre kom till den/dem med din nåd. Herre var med de anhöriga till gärningsmannen/männen. Ge dem din frid.
Amen
I Svenska kyrkan brukar man även be för de avlidna.
Lars F, Ok då vet jag det.
Låt oss Alla be för alla inblandade i Norge: Offer, anhöriga, Gärningsman/Männen.
Frid vare med er alla i denna blog.
Angående om att be för illgärningsmän så är det klart att vi bör göra ÄVEN det. Jag tänker på Jesu ord på korset: Fader förlåt dem, ty de veta icke vad de göra.
Att missdådaren får sitt världsliga straff är en sak. En helt annan är att vi bör be för att han blir frälst - oavsett hur motbjudande det kan kännas. Att hoppas på en evig fördömelse för någon människa är inte kristet.
Elisabeth
Vackert beskrivet av kristendomens innersta kärna! I Polen marcherade massorna på begravningen av fallna präster med plakat; "vi förlåter"!
Några år senare finns inga kommunistmarodörer vid makten i den civiliserade världen (förutom som pseudobiskopar i s.k. statliga "salighetsverk" hos rödskäggens röda högborgar invid ockuperade katedraler)!
Sanningen gör oss fria och trotsar lögnens våldsamma makt (där argument tar slut tar knytnävarna alltid vid så ock hos ABB);
Vincit omnia Veritas!
Ja, Vi ska förlåta (även vilsna rödskäggs eller ny-brunskjortors avfallna ogärningar) och låta Gud vara Gud, då faller rödvinsvänsterns sandslotten även vid Mälarens röda "strand"! Och kyrkan kan förändra världen (inte tvärt om)!
Skicka en kommentar