måndag 4 maj 2009

Efter Jesusmanifestationen?

Vi är många (förhoppningsvis 17 000 personer) som tyckte att Jesusmanifestationen blev oerhört lyckad. 17 000 lovsjöng Jesus i ord och ton och gemenskap (och motorcykelmuller). Jesusbiblar (jo de heter så och vad jag förstår är det Nya Testamentet + några skrivna vittnesbörd etc ) delades ut på stan. Vi syntes i media och det var, som jag skrev i lördags, en oerhört viktig manifestation - en ekumenisk manifestation där enheten kring vår gemensamma Herre blev det viktiga.

Men sen då? Kryper vi nu tillbaka in i våra kyrkliga "hålor" och talar om hur de andra är, vilka liberala typer och syndare de andra är eller vilka fasansfulla fundamentalister de andra är? Skulle inte Jesusmanifestationen kunna få vara en injektion till ett utvecklat ekumeniskt tänkande? Skulle man inte kunna tänka sig att det bildades fler regionala kristna råd ( t ex Stockholms kristna råd) som skulle kunna dela dogmatiska tankar i respekt för den andre, dela det vi har gemensamt.

Jag skulle önska att vi var fler präster/pastorer etc som kunde samlas från de olika samfunden och se hur man skulle kunna gå vidare - i Jesusmanifestationens anda och framför allt i enlighet med Jesu egen önskan och bön om de kristnas enhet - men en enhet i mångfald.

Kanske är det så att vi, genom att lära känna den andres teologi, den andres sätt att tänka och inte minst genom att lära känna de andra, skulle kunna lämna en del fördomar om den andre och se att sanningen alltid är större än den egna sanningen - att vi tillsammans har en stor del av sanningen. Hela sanningen får vi först i det fullkomliga mötet med vår Herre. Då ska vi se ansikte mot ansikte (1 Kor 13:12)

6 kommentarer:

Jonas sa...

Jag tycker för min del att Oasrörelsen utgör ett väldigt bra exempel på praktisk ekumenik, men i övrigt stöder jag tanken på att ekumenik inte endast ska vara vid enstaka tillfällen som detta utan något kontinuerligt. Varför inte bilda ekumeniska bönegrupper?! Be kan man alltid göra tillsammans och särskilt då för Kyrkans synliga enhet vilket ju måste vara det vi alla eftersträvar eller borde eftersträva. Särskilt viktigt menar jag att kontakterna med de förreformatoriska kyrkorna är eftersom den synliga enheten ju endast kan åstadkommas genom ett närmande mellan Sv K och Katolska och de ortodoxa kyrkorna.

Jennifer sa...

Hej Åke! Jag har mailat dig på den adress som du angett i din profil här på bloggen, har du hunnit se mailet? :) Mvh, Jennifer

Maja sa...

Jag uppfattar inte Jesusmanifestationen som ekumenisk. Ekumenik handlar om att mötas trots skilda trosuppfattningar och det är ju uppenbar(a)t nu inte manifestationens syfte. Jag bryr mig faktiskt inte om den där manifestationen eftersom den inte välkomnar mig. De får gärna ha sina plakat. Enda kruxet är att ateister blandar ihop mig med dem, vilket är ironiskt med tanke på att folket bakom Jesusmanifestationen inte ens anser såna som mig som kristna.

Åke Bonnier sa...

Hej Jennifer,
Jag har inte fått Ditt mail till min mailadress (konstigt). Pröva igen.

Maja, jag har full förståelse för att Du inte vill komma till en manifestation där Du inte känner Dig hemma och där Du upplever att Du inte är accepterad. Nu består ju en sådan här manifestation av 17 0000 olika personer och kanske ett stort antal teologiska uppfattningar. Så frågan är vem som ska acceptera Dig? Alla kan säkert inte göra det. Men vi är säkert många som kan.

sfish sa...

Vad menar du med "den andres teologi"? Det finns bara en teologi som är sann - den teologin som förvaltats av Kyrkan i 2000 år.

Jonas sa...

Maja vem säger att Jesusmanifestationen inte välkomnar dig om du nu är kristen?! Manifestationen ÄR i högsta grad ekumenisk, ett synligt tecken på detta är att den trosbekännelse som används är den nicenska utan filioque-tillägget (med tanke på de ortodoxa).

Du har nog missuppfattat vad ekumenik är; det är inte mellan enskilda personer och deras högst personliga trosuppfattning utan mellan kyrkor och kyrkliga samfund. Ekumenik utgår också från minsta gemensamma nämnare, av denna anledning förekom till exempel inga proklamationer angående realpresesen i nattvarden eller synen på prästämbetet. En minsta gemensamma nämnare var och är dock att Jesus är VägEN, sanningEN och livET, och att Jesus Kristus dog på korset för att utplåna just dina och mina synder.