Jag läste en signerad ledare av författaren Lena Andersson. Hon är en av de ledande i Humanisterna ( d v s den ateistiska organisationen som lätt blandas ihop med alla oss som både vill kallas och vara humanister i mänsklig bemärkelse). Hon går till storms mot lite av varje som "luktar" kristet eller religiöst. Inledningsvis angriper hon läroplanens formulering om en etik som förvaltas av kristen tradition. Hon suckar lättad (tycks det) över att den formuleringen nu är borttagen av skolverket i det förslag till läroplan som är ute på remiss. Ingen särbehandling av den kristna traditionen.
Tvärt om borde det vara, menar jag. Ge kristendomen mer utrymme i skolundervisningen. Tala mer om Bibeln. Låt skolbarn- och skolungdomar förstå mer vem Jesus var och vad han har betytt i den kristna historien. Låt barnen fördjupa vad jul, påsk och pingst står för. Tala om dop och nattvard m m. Idag råder en skriande och skrämmande okunskap hos både barn, ungdomar och vuxna.
Jag hävdar också att religionskunskap borde ha ett större utrymme i skolan där också de andra stora religionerna och ateismen skulle få rejält med utrymme. Det är först när vi har kunskap om vårt eget som vi kan ana mer av religionens betydelse för den andre. Och det är först när vi har kunskap om den andres religion som rädslan för den kan försvinna.
Om vi vill motverka främlingsfientlighet i vårt land, måste vi, i glad och trygg kunskap om vad som är vårt eget, vara öppna för och lära oss mer om den andres tro och tradition.
Men ge kristendomen stort utrymme i skolundervisningen- särskilt stort, för det är vår grund - en grund som präglar en skolas liv och leverne med alla lov - en grund för vår kultur som vi alla behöver ha kännedom om.
Mer kristendomskunskap och större utrymme för religionskunskap! Det är en av de många stegen för att motarbeta främlingsfientlighet.
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
5 kommentarer:
Mer kristendoms kunskap och större utrymme för religions kunskap?
Javisst. Svenskarna är rädda inte bara för islam men för kristendom också! Så skolundervisning behövs.
Och kurser i katekes åt vuxna!
Med tid för frågor och diskussioner.
Men varför skulle vi ge större utrymme i skolan åt ateismen?
Ateister är vi alla automatiskt när
vi syndar.Behöver vi då att lära oss att även ateismen är OK?
Ska vi se till att rädslan för vår
egen ateism försvinner?!
Då blir vi kanske inte bara praktiserande men övertygade ateister...
H.S.
Jag tycker i och för sig att ateismen får väldigt mycket plats i medier och annat redan idag, men det är ju bra att lära känna sin fiende, därför bör man också känna till deras argument.
Kyrkan borde inte vara så rädd för att föra fram att det borde vara mer kristendom i skolan. Det är ju, tyvärr säger jag, att det endast är en mindre del som går i Kyrkans barntimmar och miniorerna, många som inte konfirmerar sig och hur ska man då få någon djupare förståelse för vad kristen tro är och vad som händer i en gudtjänst till exempel.
Det är också så, att vår kultur är präglad av kristendomen i första hand och inget annat, kan vi inte vår egen historia och kultur har vi svårt att förstå andras. Det är som när det gäller modersmål och hemspråksundervisning - hemspråket bör man lära sig för att lättare kunna lära sig andra språk. Annars kanske man blir halvspråkig..
Ja, men det ska vara riktigt kristendomskunskap och inte det religiösa smörgåsbord som kallas religionskunskap, och leder till synkretism. Som förr i tiden, då det bara undervisades i Svenska kyrkans lära i kristendomsundervisningen. Icke så att vi hölls ovetande om andra religioner. Men det tillhörde ämnena historia eller geografi. Kristendom och islam var olika ämnen.
Och naturligtvis undervisades inte i ateism i ämnet kristedomskrunskap. Lika lite som man undervisade i förnekande av Darwins lära i ämnet biologi!
Så vad menar du? Ska ateismen jämställas med religioner i ämnet religionskunskap, bör du nog också kräva att skapelsetro jämställs med darwinismen i ämnet biologi. Men det skulle väl leda till ett ramaskri bland ateisterna!
Och för resten, hur mycket tid ska anslås åt undervisningen i ateism? Ateism är ju motsatsen till tro. Läran om ingenting. Hur länge ska läraren hålla munnen stängd under ateism-undervisningen, för det finns väl ingenting att säga om någonting som inte finns?
En praktisk lösning vore att avskaffa ämnet religionskunskap och återiföra kristendomskunskapsämnet. Elever med icke-kristen tro skulle under samma lektionstimmar få undervisning i sina egna religioner.
Undervisning om de olika religionernas historiska framväxt kan ske på religiöst neutral grund i ämnet historia.
Att återinföra kristendoms undervisning i skolan och införa undervisning i de andra religioner vore minst lika viktig som att kämpa för klimatförbättring, för minskade utsläpp av giftiga gaser. Det skulle kanske minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. Men då måste lektionerna ledas av välutbildade kateketer, präster, rabbiner, imamer.
Av eldsjälar med pedagogisk talang, med både humor och patos, inte inskränkta, inte fanatiska… Finns det gott om sådana?! Blir de någonsin anställda i svenska skolor?
Barn till brinnande, deklarerade ateister då? Och barn till de likgiltiga eller illasinnade ignoranter, som är rädda för allt som heter "religion"?
Vad ska vi göra med dem, åt dem? Och hur ska dem sysselsättas under religionstimmarna? Ska de enbart få plugga Hedenius, Baggini och alla ateistiska argumenten med Humanisterna? Sparka boll?
H.S.
Skicka en kommentar