I morgon får jag sjunga kungssången och nationalsången och jag kommer att känna mig väldigt glad över att jag är svensk - stolt och glad! I morgon vajar svenska flaggan över stora delar av Sverige. Vi firar vår nationaldag! " Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden", skanderar många av oss.
Och samtidigt...
Vad är det jag är stolt och glad över? Är det ett land med en huvudstad med 5000 uteliggare? Är det ett land och en huvudstad där så många människor mår dåligt av narkotikamissbruk, alkoholmissbruk och desperat ensamhet? Är det ett land och en huvudstad där många flyktingar gömmer sig i desperation över migrationsverkets beslut om utvisning trots vädjanden från läkare, advokater och andra? Ja de vill leva, de vill dö i Norden och framförallt i Sverige?
Tänk den dagen när Sveriges fana med korset som symbol får uttrycka det som korset verkligen står för - kärlek, syskonskap, gemenskap över gränserna, försoning, upprättelse. Tänk när det ur svenska hjärtans djup en gång kommer en lovsång - inte bara till vår konung (jo, jag är rojalist) utan en lovsång till en syskonsyn där vi ser att vi hör samman, där vi ser att vi får vara svenskar i varandras ögon oavsett varifrån vi kommer. Sverige har råd att vara ett regnbågsland - ett multiland där också andra traditioner ryms, får plats och synliggörs.
Frihet, jämlikhet, broderskap skanderades det under franska revolutionen. Frihet, jämlikhet och syskonskap är honnörsord idag. Jag drömmer om det Sverige där den sociala omsorgen är självklar, där vi bryr oss om varandra, där vi ser på varandra med godhetens och kärlekens ögon, istället för med avundens och misstänksamhetens ögon. Det är ingen naiv och blåögd dröm. Det får inte vara det. Det borde vara en klok och blågul vision som vi alla, oavsett politisk och religiös bakgrund får arbeta för. Tillsammans!
Vad är jag då stolt och glad över? Jo, trots allt över Sverige, där ordet är fritt, där jag får säga, skriva och tala hur jag vill med några få begränsningar. Jag är stolt och glad över ett Sverige med spännande historia - ett land där jag som infödd svensk i stort sett kan känna mig trygg. Vi har inga krig. Vi lever inte i hotande konflikt med andra länder.
Stolt då? Jo, jag är stolt över att få vara svensk! Sverige är mitt land, med alla dess fel, brister och förtjänster, men det är mitt. Ja, här vill jag leva, ja här vill jag dö!
Men, när jag, som Svenska kyrkans representant i Rikskommittén Sveriges Nationaldag, står på Skansen den 6 juni, kommer jag att fortsätta att drömma om och be för att korset i vår Svenska fana ska få tala högre än ateisternas rädsla för allt vad religion heter.
Anders Frostenson skriver i Psalm 102 i vår Psalmbok:
Öster, väster, norr och söder korsets armar överskygga: alla äro våra brödersom på jorden bo och bygga. Då vi bröders bördor bära, med och för varandra lida, är oss Kristus åter nära, vandrar osedd vid vår sida.
En vision att förverkliga, en verklighet att låta komma ur svenska hjärtans djup en gång.
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
16 kommentarer:
@Åke
Vad är det som får dig att tro att ateister skulle vara rädda för religion?
Soliga sommarhälsningar
Glöm bara inte att också vara tacksam för att du är född här :)
Jolanta
Åke, en mycket bra sammanfattning som delas av många. Men det här landet blir det vi gör det till, tex att med stolhet slå vakt om vår historia, fastän inte alltid vacker att skåda, om våra traditioner trots sin blandning av både kristna och hedniska.
Och, Hippie Tanten, ateisterna älskar religionen, som hatobjekt och kanske det enda man har gemensamt. Men hoppas ni ändå kan njuta av alla fina sommarpsalmer.
@Quo wadis
Varför skulle vi hata religionen? Du kanske låter några intoleranta ateister du mött representera alla ateister, men det är lika fel som att låta vissa religiösa extremister representera alla religiösa.
Nej, jag och de flesta andra ateister har inga planer på att försöka ta ifrån andra människor deras religiösa livssyn och religiösa sinnesro.
Vi är helt enkelt olika som människor. Jag får min sinnesro av att tänka rationellt och logiskt och att orientera mig efter den bästa karta vi har som människor; vårt rationella tänkande.
Åke!
Det räcker inte med att bara bedja. Franciskanernas valspråk är ORA ET LABORA - bed och arbeta!
Den svenska socialtjänstlagen är ett uttryck för praktisk kristendom. Regeringen fastslog i 3olika skrivelser till Riksdagen år 2009 hur viktigt det är att kommunerna tillämpar samhällets gemensamma kärlek till de svaga. Men Stockholm och flera kommuner i länet vägrar tillämpa denna lag i strid med regeringsformen.
Med den grundsyn Du uttrycker kanske det vore angeläget att församlingarna bildar påtryckargrupper på den politiska ledningen att tillämpa lagen som en följd av Jesu kärlek till den svage.
Lagen tillåter inte att 5000 stockholmare sover på gatan eller att sjuka människor lever i misär och betalar straffskatt på sin minimala sjukpension. De har rätt att leva och bo som andra enligt 5 kap 7 § socialtjänstlagen.
Kommunen har skyldighet att ta ut den skatt som behövs för att se till att de får bostäder och sysselsättning, mm. Men Stockholms kommun använder inte ens de 600 miljoner som länet fått i statsbidrag de 3 senaste åren för att lösa sådana frågor. De svaga får lida.
Kyrkans verksamhet i dessa frågor, t ex att bjuda på kaffe på Segels torg eller låta några förfrusna människor få sova i S:ta Clara kyrka kalla vinternätter är naturligvis goda diakonala insatser för sådana tillfälligheter.
Varför ordnar inte Kyrkan kraftfulla demonstrationer under blågul fana för att på kristen grund kräva att politikerna i stadsdhuset börjar tillämpa socialtjänstlagen som är ett uttryck för sann kristen tro?
Senast under den gångna veckan sökte jag hjälpa en tilltufsad psykiskt funktionshindrad person som just skrivits från en lång sjukhusvistelse. Han visste inte nu hur han skulle kunna betala sin hyra. Efter ett 20-tal telefonsamtal för att få veta hur han skulle kunna få tillfällig hjälp tills han får nästa studiebidrag har jag ännu inget annat besked än att det kommer en handläggare måndag kl 9.30. Om jag ringer då kommer jag förmodligen då få samma svar som jag redan fått många gånger: Personen som Ni söker är tillfälligt ute och kommer tillbaka kl 13 etc. Hinder & åter hinder i st för lagenlig empati.
Vore inte det ett gott stöd för de hemlösa och de funktionshindrade att Svenska Kyrkans och andra trossamfunds medlemmar ordnar en kraftfull demonstration från Segels torg till Stadshuset och i god tid före valet kräver Socialborgarrådet och Finansborgarrådet att de lovar att tillämpa Regeringens socialpolitik i Stockholm?
Till Hippie Tanten -
Du skriver: "Vi är helt enkelt olika som människor. Jag får min sinnesro av att tänka rationellt och logiskt och att orientera mig efter den bästa karta vi har som människor; vårt rationella tänkande."
Min fråga är då - ger det rationella och logiska tänkandet alla de svar du behöver? Är vi bara "maskiner" som kan beskrivas i ettor och nollor?
Eller är det så att vetenskapen inte räcker till för de största frågorna - de som är totalt livsavgörande?
Och vart går du då?
@PEA
Nej, vi är inte maskiner som kan beskrivas med ettor och nollor utan biologiska maskiner som består av DNA strängar.
Förr trodde människor på tomtar och troll, att jorden var platt och universums medelpunkt, att udda kvinnor var häxor och brände dem levande på bål. Alla dessa villfarelser har undanröjts med hjälp av empiriska observationer och rationellt resonerande.
Med varje kognitiv landvinning så besvaras det frågor och skapas nya insikter, som leder fram till nya frågeställningar, -vilket sammantaget innebär att vi med tiden får en bättre och bättre bild av hur allt hänger ihop och fungerar.
Det faktum att det fortfarande finns obesvarade frågor, kan inte på något sätt användas som förevändning för att kasta bort svaren på alla redan besvarade frågor...
Hippie Tanten säger "Nej, jag och de flesta andra ateister har inga planer på att försöka ta ifrån andra människor deras religiösa livssyn och religiösa sinnesro."
Man får onekligen en annan bild när man läser vad olika framträdande ateister skriver. Att tro på Jesus är lika dumt som att tro på tomten eller Kalle Anka, osv. Ingen respekt här inte.
Sedan detta med vårt rationella tänkande - se ut i världen så ser du nog att detta rationella tänkandet har sina brister. Och om vi nu hade denna rationalitet - var kommer den då ifrån?
@Quo wadis
Det rationella resonerandet i kombination med generaliseringar baserade på empiriska observationer har varit en förutsättning för vår arts evolutionära utveckling. Vilket visas av att under 10.000 år så har vi utvecklats från att leva i stenåldersgrottor till ett högt civiliserat leverne, där vi kan diskutera religionsfilosofiska spörsmål via elektroniska media.
Glöm inte att tron varit en viktig och avgörande del av denna utveckling. De stammar och folkgrupper som haft en stark tro, har också varit de som haft den bästa sammanhållningen och också den högsta överlevnaden.Ateisterna har nog varit i minoritet.
@Quo wadis
Det är tvärt om. Religionen har hindrat människors möjligheter att tänka fritt och rationellt. Om Upplysningen inträffat tusen eller två tusen år tidigare skulle vi nått ännu längre än vad vi gjort idag.
Betraktar vi Gud som en saga, börjar vi genast hitta på sagor om oss själva och om framsteget...
Gud finns, även om vi inte tror på Honom, medan vi enbart finns om vi tror på Gud.
H.S.
Hippie Tanten:
Det var vetenskap som påstod att jorden var platt. Det var vetenskap som påstod att atomen var den minsta enheten. Det var vetenskap som ledde till tvångssteriliseringar och rasbiologi.
Världens största vetenskapsmän har insikten att vetenskap inte kan besvara alla våra frågor.
Du pratar om ett perspektiv på 10 000 år. Är du klar över att de största framstegen vetenskapligt under den tiden har gjorts i en religiös kontext? Det är först under de senaste 200 åren som en sekularisering skett.
Religion förnekar inte vetenskapen. Men religion säger att vetenskapen inte är tillräcklig för att förklara universum, människan och tillvaron.
@PEA
Vilka frågeställningar menar du att vetenskapen inte skulle kunna förklara?
Drivkraften för den vetenskapliga utvecklingen är att ständigt ifrågasätta rådande konsensus och genom rationellt resonerande asymptotiskt närma sig fullständig insikt.
Detta är raka motsatsen till det religiösa förhållningssättet, där varje icke trivial företeelse överges intellektuellt och dumpas i en metafysisk container, som definitionsmässigt ligger utanför vår begreppsvärld. De som har ifrågasatt detta förhållningssätt har bestraffats med utfrysning eller i värsta fall med döden, beroende på vilken temporal och/eller spatial kontext personen befunnit sig i.
@Hippie tanten:
Nu får du nog läsa på lite. :-)
Vetenskapen kan idag inte förklara livets uppkomst, bara för att ta ett exempel.
Och det som vetenskapen höll för sanning igår gäller inte idag.
Vetenskaplig utveckling bygger på tro. All utveckling drivs av "irrationell" tro.
Vetenskapen styrs av skyttegravsstrider - full av brist på förnuft och egentligt sanningssökande.
Ditt påstående om att religion och vetenskap är motsatser är rent struntprat. Några av våra största vetenskapare är och har varit djupt religiösa.
Och några av de största vetenskapliga rönen har gjorts inom Kyrkan.
Diskutera gärna - men förfalska inte verkligheten. Tack! :-)
@PEA
Denna diskussion är meningslös - Du svävar fritt i fablernas värld.
Skicka en kommentar