Jag fick förmånen att tillsammans med biskopen och ett stort antal prostar åka på studieresa till Chicago och New York. Syftet var att fördjupa lutherska och ekumeniska kontakter och skapa nya kontakter men också att se olika typer av kyrkor och traditioner i ett land som på så många olika sätt påverkar utvecklingen i världen. En av gudstjänsterna som vi firade var i Trinity United Church of Christ i Chicago - en kyrka för svarta präglad av en mer reformert tradition. Gudstjänsten tog 3 timmar varav predikan var 55 minuter. Det kan man kalla en rejäl gudstjänst. Vad vi erfor var en gudstjänstfirande församling som var glada över att vara i sin kyrka, som var beredda att satsa både på och i och för kyrkan och i grunden satsas på Jesus Kristus själv. Det var spännande att vara med och den predikan som pastorn höll över Jobs boks första kapitel gjorde intryck. Samtidigt var det för långt och inte den tradition som jag själv står i. Men ändå...
Ett stort intryck gjorde också en annan kyrka nämligen The Cathedral Church of S:t John the Divine i New York. Det är en enorm katedral som är öppen för alla människor - inneslutande alla som vill känna sig hemma oavsett allt. I katedralen återfanns två judiska menoraljustakar, två asiatiska bönesymboler (tror att de var tibetanska) och vaser i jätteformat som var gåvor från andra religionsutövare. För församlingen var det viktigt med dessa symboler för andra religioner för att, med Kristus i centrum, visa att vi hör ihop, att Gud är Gud bortom våra bekännelser. På hemsidan står det:
Tänk att få vila i detta och känna trygghet i detta att Gud är större än allt och att jag får lovsjunga Jesus Kristus utfrån min kristna tradition utan att behöva trampa på någon annan. Den bortgångne biskopen Krister Stendahl skrev i sin bok "Meanings" ord som för mig blivit så viktiga: "How can I sing my song to Jesus fully and with abandon without feeling it necessary to belittle the faith of others? I believe that question to be crucial for the helth and vitality of Christian theology in the years ahead."
Jag har en dröm som handlar om att Storkyrkan på något sätt skulle kunna få vara platsen för lovsången till Jesus samtidigt som man skulle kunna få uppleva att det är en helig plats fylld av Gud som är bortom alla bekännelser och i alla religioner. Det handlar inte om synkretism. Vi ska inte blanda men det handlar om en gudomlig generositet och öppenhet som bara de kristna kan våga sig på som står riktigt nära korset.
Det handlar om en Gud som är större än vår bekännelse. Den Guden möter jag i Jesus Kristus!
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
38 kommentarer:
Eller speglar vi Guds mångfald bäst genom att varje religiös riktning är tydlig i sitt uttryck?
Liljan försöker inte vara solros, men båda behövs för att visa Gud i sin fullhet.
Borde inte vägen vara tydlighet i förening med tolerans?
Bäste Domprost. Du har givetvis helt rätt i att Gud är större än vår bekännelse, men det innebär ju inte att alla religiösa uttryck som du kan finna är uttryck för en tro på den ende sanne Guden? Man kan inte bekänna sig till Jesus och samtidigt uppmuntra till avgudadyrkan? Vad menar du egentligen?
Hej P-A, sälvklart ska vi vara tydliga. Vi ska, med Krister Stendahls ord, lovsjunga Jesus Kristus "fully". Det är viktigt. Vi som kristna måste hålla fast vid vår väg men inte bara i tolerans för andra utan i största respekt för andras sätt att vilja uttrycka tron på vår gemensamme Gud. En generositet som inte handlar om synkretism, en öppenhet som inte handlar om otydlighet, det är vad jag önskar att Storkyrkan och S:t Jacobs kyrka ska kunna ge uttryck för. I dags läget vet jag inte hur (mer än det vi redan gör)...
Hej Frimodig,
Det finns naturligtvis destruktiva "religiösa" uttryck där mäniskor förtrycks, plågas, dödas. Det är inte dessa jag tänker på när jag skriver mitt blogginlägg. Snarare är det de uttrycken av de stora världsreligionerna som liksom vi talar om kärlek, respekt, Gudstillit. Vi finner detta i bland annat de tre abrahamitiska religionerna.
Vad som är avgudadyrkan får nog Gud avgöra. Men Luther sätter fingret på en öm punkt när han säger att allt det vi sätter vår lit till är vår Gud. Risken finns att vi då alla är avgudadyrkare. Mea Culpa!
En glad och välsignad nationaldag önskar jag Er bägge!
Bäste Domprost. Insikten om att jag är avgudadyrkare medför ju knappast att det vore riktigt att uppmuntra andra till att bli det?
Du har i dina prästvigningslöften offentligen lovat att predika evangeliet om Jesus Kristus som är vägen sanningen och livet. Var finns Buddha i det?
Hej igen Frimodig,
Jag ska inte predika buddhistiska läror. Jag ska hålla mig till Kristus vilket jag också gör. Men i respekt, i öppenhet där enskilda bibelord aldrig kan kastas i huvudet på andra till försvar för det egna.
Träffade teologen och forskaren Paul Knitter i New York, på Union Theoloical Seminary. han har skrivit en bok (apropå Buddha) som heter "Without Buddha I could not be a christian". Paul Knitter kan du läsa mer om på http://www.utsnyc.edu//Page.aspx?pid=381.
Bäste Åke, jag är ändå rädd för att man där i New York, och får en känsla att du själv tvekar för att klart och tydligt uttrycka det som är det mest grundläggande i kristen tro: att man endast kan nå Fadern genom Sonen och att Jesus Kristus är Vägen, Sanningen och Livet, samt att han dog på Korset för att utplåna våra synder så att vi kan försonas med Gud.
Är det så att man i dessa sammanhang, för att inte stöta sig med judar, muslimer och andra måste avhålla sig från böner eller sånger som kan uppfattas stötande och de särskilt tydligt uttrycker det kristocentriska?! Att man inte ska sjunga den vackra Improrierna för att inte stöta oss med judarna?
I detta läge där den absoluta kärnan av den kristna tron ifrågasätts av tjänstgörande präster (läs: Aspeboda bl.a.) och där präster och biskopar inte går man ur huse för att bekänna den kristna tron, är det då inte risk för att kyrkan uppfattas vara ännu otydligare och att de som kanske inte är lika säkra på sin tro och kommer till kyrkan där det även finns tibetanska bönerullar lockas med i den religionen?
Kyrkan är Guds Hus, den som är Sann Gud och Sann Människa, och inget annat. Enda anledningen att ha annat där skulle väl vara då om det går att missonera bland de icke-kristna besökarna för att få dem att upptäcka Jesus Kristus och därigenom bli frälsta.
Bra skrivet Åke! Jag är helt och fullt övertygad om att det finns flera vägar till Gud.
Du anonyme, jag förstår att du inte är kristen då. Det du sa var förvisso inte vad Åke sa även om gärna, som sagt, får vara tydligare.
Bäste Domprost. Det du skriver kan låta "djupt", men är egentligen ganska märkligt. På vad sätt skulle Gud bli större om det som han själv sagt genom sin uppenbarelse i Jesus Kristus inte kan hållas för sant? Varför skulle sanningen ligga "bortom" det Jesus sagt och inte i det?
Paul F. Knitter är ingen ny bekantskap för mig, hans böcker har varit spridda ganska länge. Den du refererar till har jag dock inte sett. Menar han och du att tron på Jesus på något som helst sätt skulle vara beroende av Buddha?
Åke, det ska bli spännande att se hur du kommer att förverkliga detta i Storkyrkan.
Men det jag hela tiden fastnar på är Jesus ord i Johannesevangeliet: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig."
Alltså - ingen kommer till Gud utom genom Jesus. Hur kommer dina resonemang förbi det?
Jag tror att vi måste kunna möta andra religioner i det som förenar. Det mötet ska ske i respekt och en vilja till det goda.
Men jag tror inte att det handlar om att göra våra kyrkor till mångreligiösa samlingsplatser.
För att det ska funka så måste vi lägga undan centrala delar av vår kristna tro.
Jonas! Jag är kristen och stolt sådan. Jag har ett aktivt böneliv, går ofta i kyrkan och framför allt försöker jag leva efter Jesus bud "att älska min nästa som mig själv". Detta är det mest centrala i min tro och efter att ha rest jorden runt och träffat människor av olika slags tro så har detta bud (som är det mest centrala) gjort att jag kunnat se den otroliga rikedom som finns i andra religioner än min egen.
Jag har upptäckt hur otroligt mycket vi har gemensamt och detta har förstärkt min tro på Jesus. Vi har så mycket gemensamt och visst P-a Rudberg vi kan fokusera på orden i Johannesevangeliet men vi kan också fokusera på andra texter som att Gud finns i varje människa!
Och när allt har blivit lagt under honom (Sonen), skall Sonen själv giva sig under honom, som lade allt under honom, för att Gud skall bli allt i alla» (1 Kor 15:28)?
Jag tror att det finns många vägar till Gud. Gud är inte kristen och även om Jesus är min väg till tron så är det inte det för alla mina medmänniskor. Detta gör inte att jag tror att deras väg är fel. Tvärtom - Gud är större än religionerna.
Jag tycker Åke skriver väldigt fint om sin tro på Jesus Kristus. Därför känns det lite tragiskt att han, i likhet med allt fler präster och biskopar inom SvK inte längre erkänner Jesus eget anspråk på att vara enda vägen till Gud och enda källan till förlåtelse från synd och frälsning. Ja, det är ett exklusivt anspråk – som kräver mod och styrka att stå fast vid i dessa dagar. Något som uppenbarligen saknas hos många. C.S. Lewis skrev tydligt om detta i boken ”Kan man vara kristen?”: ... det är därför tron är en så viktig dygd; om man inte lär sina känslor var ”gränsen” går, så kan man aldrig vare sig bli en sann kristen eller en sann ateist, utan bara en varelse som velar hit och dit och tror det som passar bäst ihop med vädret och matsmältningen. Det känns som många ínom kristenheten redan passerat den gränsen. Nu håller man knappt fast vid Jesus.
Anonym,
Men hur tar du dig då förbi jesus entydiga besked: ""Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig."
Om Jesus är Guds son och säger detta så kan det väl inte vara så att han talar osanning eller att Gud har sänt ut flera som ska föra människor till Gud?
Du säger att det finns många vägar till Gud, inte bara genom Jesus.
Men vad är då Jesus? En profet? En morallärare? En predikant?
Ja, Gud finns i varje människa - ingen tvekan om det. Men innebär det att vad varje människa säger är gudomligt? Knappast...
Med din syn känns det som om man lika gärna kan vara ateist som buddhist som kristen.
En kristen kyrka som tänker sig "förbi Jesus" är ju inte längre kristen.
PA
Är helt på din linje. Kanske att det finns andra vägar till Jesus (jmf Joh 10:16), men det finns bara en väg till Fadern...
Glad påsk!
Gud är mer kristen än vi.
P-A - det blir väldigt svårt när du använder ett enda Bibel ord och fokuserar på detta. Ska kvinnor tiga, är homosexualitet en synd..vad säger att just denna text ska tagas bokstavligt men inte andra. Finns det verkligen någon som är helt bokstavstroende..ska man ta bibeln bokstavligt kan man inte välja ut vissa texter mer än andra! tyvärr jag köper det inte!
Jesus budskap och liv visar än kärlek som jag är helt övertygad räcker till alla människor! Vi ska inte dömma andra, inte försöka omvända utan se kärleken i varje människa..älska i överflöd..hjälpa de mest behövande! Domen står Gud för och jag litar på att Gud har så stor kärlek att ingen kan motså denna.
Läs om domensdag i Matt 25:33.. Kanske ska vi inte fokusera så mycket om vilken tro som är rätt utan vad vi gör mot de minsta! Detta verkar mer centralt än något i Jesus förkunnelse..
Kärlek till medmänniskan
Anonym,
Jag är inte den som snurrar hela min trosuppfattning kring ett enstaka Bibelord. Men just detta med att Jesus är den enda vägen till Gud går så starkt genom evangelierna och även breven. Hur jag än försöker trixa till det så kan jag inte komma runt det.
Men detta innebär inte att jag exkluderar människor eller menar att Jesus kärlek inte är för alla.
Tvärtom så tror jag just att det är nåden från Jesus och kärleken från Gud som är för alla.
Men jag kan inte bygga min tro kring en uppfattning där Jesus är möjlig att "välja bort". Det går helt enkelt inte. Då finns det inte längre någon hållpunkt för den kristna tron.
Jag kan inte bygga min tro på att evangelisterna och brevskrivarna vittnar falskt om Jesus.
Jag kan inte välja bort Jesus eller göra honom utbytbar.
Du anonyme; du kan inte jämföra Paulus tidsbundna ord uttalade i ett visst sammanhang om att kvinnorna ska tiga i församlingen med vad Jesus Kristus själv säger om vägen till Fadern. Ja du må vara döpt och att du ber, men det är uppenbart så att du inte i väsentliga delar har en kristen tro. Så enkelt är det bara.
När du säger att man ska fokusera på vad vi ska göra för andra så hänfaller du dig då åt en gärningskristendom är det viktiga är goda gärningar. Detta är naturligtvis felaktigt. Ef 2:8 säger: ”Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det." Gärningarna kommer först därefter, med den rätta tron kommer också gärningarna, omvänt, utan gärningar är tron död, se Jak 2:17f
Det är bara fel och elakt av dig att kalla mig för icke kristen Jonas. Du själv använder ju ett av breven emot Jesus egna ord om domen. Det är ju bara dubbelmoral!
Jag tror och jag försöker att leva efter det viktigaste budet.
För dig att dömma en annan människa och mena att den inte har riktiga kristna värderingar är dömmande och väldigt okristerligt.Döm inte så skall du heller inte bli dömd! Du får gärna tro som du gör..jag tolkar Bibeln på ett annat sätt och det är det många som gör med mig.
Tycker synd om er människor som tycker ni själva är så heliga och på det sättet dömmer andra.
Jesus pratar om domen.. han gör det klar och tydligt vad det handlar om!
Anonym,
Varför skulle det vara så hemskt att konstatera att någon inte är kristen? Att konstatera att någon inte är kristen är inte att döma någon.
Men om man inte erkänner Jesus roll så förstår jag inte hur man kan kalla sig kristen.
Däremot går det alldeles utmärkt att agera på ett kristet sätt, men kristen tro är inte bara handlingar. Jag vet många ateister som lever alldeles utmärkt efter kärleksbudet. De skulle bli väldigt upprörda om jag kallade dem för kristna bara för att de handlar efter kärleksbudet.
Jag konstaterar också att det inte är någon dom att säga att någon inte är kristen. Men det kan däremot vara en förhastad slutsats. Det går inte att dra några säkra slutsatsen av anonyma kommentarer om skribentens tro.
Men jag anser mig själv vara kristen..Jesus är min frälsare..så vem har rätten att kalla mig icke kristen... Det både sårar och gör ont! Bara för att man har olika tolkningar betyder det inte att jag kan kalla dig för icke kristen.
Att ateister inte vill bli kallad kristen är väl en självklarhet..men jag som kristen vill bli kallad kristen! Jag tror på Kristus så varför ska jag inte få kallas kristen..för att jag har en annorlunda tolkning!
Jag är chockad och ledsen över hur ni dömer människor med en annan tolkning. Rekomenderad läsning nedanför..tack och adjö ni får fortsätta att disskutera själva hur bra er tolkning är och hur endast ni ska komma till Gud men inte de som fötts in i en annan kultur och tradition!
http://www.huffingtonpost.com/desmond-tutu/god-is-not-a-christian_b_869947.html
Anonym,
Jag vill verkligen be om ursäkt om du tagit så väldigt illa upp av det här resonemanget...
Jag hoppas dock att du förstår att det blir lite underligt när man som kristen gör Jesus "valbar", dvs "det går lika bra med selleri"?
Om Jesus inte är en förutsättning för Gud så dog han ju till ingen nytta på korset. Och i sådana fall blir den kristna tron bara en morallära bland andra som handlar om att du ska göra det som är gott.
Anonym!
Det är varken Jonas eller L.Flemströms eller någon annan mer eller mindre uppblåst herres uppgift att bedöma vilka som är kristna!
Det är ingen idé att ens diskutera sådant med dem. Då tror de bara att det är deras uppgift, har jag lärt mig med tiden!
Den saken får vi överlåta till Gud allena!
Och nej, L.F. jag skriver inte anonymt här!
Du Anonyme, det är tråkigt om du blir ledsen, samtidigt får du vara beredd på att tåla det när du kallar dig kristen utan att tro på det som är och har varit Kyrkans tro i alla tider. Jag skrev förvisso inte att du inte var kristen utan jag skrev att du i väsentliga delar inte har en kristen tro. Det är inte ett fördömande utan ett rent objektivt konstaterande. För övrigt anser sig även mormoner och Jehovas Vittnen vara kristna..
Nya tant lila; den som bedömer är Kyrkan, vilken till exempel bedömer att mormoner och Jehovas Vittnen inte är riktiga kristna och att deras dop inte erkänns.
Ett vittne eller en mormon äger därför inte heller tillträde till nattvarden.
Du har rätt nya tant lila! Tack=)
Anonym
Gud är inte ett smörgåsbord, där vi kan plocka några russin ur kakorna och tro vi har helheten.
Gud grundade en Kyrka, med ett magesterium och en tro! Antingen bejakar man Nicea (och de andra 20 koncilierna) eller så förkastar man det.
Det är roligare att säga ja till Kyrkans tro än att "småpåvligt" göra sina otroligt otro-lika småsanningar till Sanningen! Postmodernism och "känslokristendom", där jag utväljer det jag vill tro eller känner för att tro, har en ytterst begränsad giltighet!
Allt gott
Det är enbart fegt att vara så anonym, så att man inte ens avslöjar vilken konfessionell bakgrund eller teologiska utgångspunkter man har. Eller om det man skriver verkligen är uttryck för de åsikter eller den tro man har. Eller om syftet enbart är att driva gäck.
Sign Anonym kräver att hans /hennes "rätt" att kallas ig kristen, men respekterar inte andras rätt att ha den tro de har. Enligt lagar om varunamsskydd har jag rätt att kalla mig "muslim" men inte att kalla mig "scientolog" (varunamnsskyddat samfundsnamn).
Men innebär det skyldighet för personer som är muslimer att kalla mig "muslim" bara för att jag själv vill det (om jag skulle vilja det?)
Jag är den enda debattören här som har slagit fast att det som sign Anonym har skrivit inte är tillräckligt för att någon annan ska kunna avgöra om Anonym är kristen eller ej. Likväl är det jag som får ta emot huggen, jag som beskylls för att vara en "upplåst herre", vilket Anonym instämmer i. Nej, Anonym, ditt agerande är verkligen inte ett "kristet" agerande!
Jag har hittills endast skrivet två korta inlägg i denna debatt. I det första inlägget skrev jag endast "Gud är mer kristen än vi", och i det andra varnade jag alltså för att dra förhastade slutsatser om någon annans tro. - Det inkluderar naturligtvis också förhastade slutsatser om vad Gud själv tror eller är.
Detta är ju särskilt anmärkningsvärt när man reducerar betydelsen av adjektivet "kristen" till "god". Domprostens påstående att "Gud är inte kristen" blir ju då särskilt anmärkningsvärt. Tror inte domprosten på en god Gud? Och inte blir det bättre av att Anonym, som reservationslöst har instämt i domprostens påstående, lägger ut en länk till biskop Tutu, där denne skriver:
"God is not a Christian." En enda bokstav som är ett helt ord gör en helt annan betydelse. Gud är inte en kristen människa. I svenska språket är det skillnad mellan "kristen" (substantiv), "kristen" (adjektiv) och "kristet" (adverb). Svenska språket har egenheten att utelämna obestämd artikel ("en") när man sätter ut obest. artikel ("a") i engelskan.
Tutu för sedan ett liknande resonemang som domprosten, d.v.s han gör inte (i mitt tycke) tillräcklig åtskillnad mellan "kristen" och "kristet". Han menar bl.a. att en person som är uppvuxen i en annan religion kan vara "kristen" utan att veta om det själv. Ja, men det gäller inte alla.
Jag har t.o.m. hört ett föredrag av en sådan person, som tidigt i ungdomen blev kallad av Jesus att bli kristen, men på grund av den rådande censuren inte fick en chans att ta del av VAD kristna tror på, innan han kom till Sverige som flykting.
Denne person menade dock inte att hemlandets religion och kristendomen är olika vägar till Gud. Han hade genomlidit tortyr, fängelsestraff och slutligen ett osäkert liv som flykting med avvisningshot över sig under sitt sökande efter den Jesus som han bara hade sett på en bild i en bok om "Främmande religioner".
Vad har domprosten (och Anonym) att säga till den mannen? Att om han bara hade varit "snäll" så hade han inte blivit inlåst i skolbiblioteket som straff för sin olydnad, och hade då inte sett den där boken, hade inte suttit i fängelse, inte blivit torterad och inte behövt fly. Han hade blivit frälst ändå.
Men man kan ju undra vilka kunskaper i kristen teologi den mannen hade, innan han träffade andra kristna. Vilka grodor hade hoppat ur hans mun i en debatt som denna? Nej, så enkelt är det inte att dra slutsatser om andra människors tro.
Att personer, som inte är kristna och inte har en tanke på att överge sin gamla religion kan vara "kristna" i bemärkelsen handla kristet, har vi Bibelns egna ord på.
Tänk, jag lever i den trygga förvissningen om att Gud inte begär att vi ska kunna redovisa vilken konfessionell bakgrund eller vilka teologiska utgångspunkter vi har för vår tro.
Gud är alltid större, och finns trots allt översitteri hos herrar som vet bäst!
Gud vet det ändå.
Bra och kärnfullt inlägg Annorzzz.
Nya Tant lila, jag tror nog du missförstår väsentliga delar av evangeliet och vad som är Kyrkan. Kyrkan, Kristi Kropp, är till sin natur sann, och det kan bara finnas en enda tro som är Guds ord. Av denna anledning finns de olika trosbekännelserna som ska skilja ut det som är osant från det som är sant. Om man nu ändå redovisar att man inte tror på det som är den kristna trons fundamenta ställer man sig tydligt utanför den kristna gemenskapen.
Det tror jag inte alls att jag gör, Jonas!
Men jag är inte katolik. Och jag försöker inte låsa in Gud i dogmer.
Det tror jag inte alls att jag gör, Jonas!
Men jag är inte katolik. Och jag försöker inte låsa in Gud i dogmer.
Nya Tant lila, den som inte är katolik i någon mening är inte kristen eftersom det ju är det vi bekänner i trosbekännelsen. Och det finns inga dogmer som låser in Gud.
ntl
Dogm = fastlåst utsäga om den gudomliga verkligheten...
KORPELA I NIKKALA
Återuppväckta Sex-Sekten Korpela-Rörelsen i Nikkala är en del av Svenska Kyrkan och Botar Synd med Synd där Sexobjekten i Porrfilmer visar internet under sökord "Bilder ifrån Nikkala"!
Hälsningar!
Korpela i Nikkala.
Skicka en kommentar