fredag 24 juni 2011

Ska Du gå i kyrkan på söndag?

Om man skulle fråga en vanlig svensk denna fråga kanske svaret skulle bli: "Tror inte det! Varför frågar Du?" Om samma fråga ställts till någon i USA kanske svaret skulle bli: "Självklart! Det gör de flesta här." I Sverige är det inte särskilt många som går i kyrkan en vanlig söndag. Även om enstaka kyrkor drar många gudstjänstfirare är ändå statistiken väldigt låg. Sverige med dess många kyrkor är ett av världens mest sekulariserade länder. Konsumismen är kanske den största livsåskådningen. Och samtidigt: Många tillhör Svenska kyrkan. Ibland kan "de fromme" häckla det stora medlemstalet därför att så få bekänner sig som kristna. Nu har en ny statistisk undersökning visat att väldigt få delar Svenska kyrkans grundläggande tro. Fotfarande tillhör ca 6 miljoner människor vår kyrka. Själv tycker jag att det är fantastiskt! När sedan statistiska under sökningar görs blir frågor ganska trubbiga. Tror Du på Gud? Men vad innebär Gud? Är det en gubbe på ett moln som skapade världen på sju dagar? Handlar det om Adam och Eva, om Babels torn? Nej jag tror inte på Gud. Inte om det handlar om att bokstavligen tro på det som Bibeln berättar om i de 11 första kapitlen.


Statistiska undersökningar är viktiga, men trubbiga när det gäller människors tro och engagemang. Få går i kyrkan utom vid speciella tillfällen. Det är en utmaning. En högmässa borde vara av den karaktären att de som kommer dit säger: "Hit vill jag komma tillbaka!" Det är en utmaning för oss predikanter, för musiker och alla andra involverade.


Nu är det midsommar och dessutom är det i skrivande stund sol där jag befinner mig. Många ser den underbara naturen som sin kyrka. Jo, visst kan man säga med Carl von Linné att man i naturen ser Gud på ryggen. Själv ska jag fira högmässa i Storkyrkan i morgon och få sjunga de underbara sommarpsalmerna. Det räcker inte för mig att "se Gud på ryggen". Jag måste få ana Guds ansikte i Jesus Kristus, fördjupa mig i Guds Ord och ana Kristi faktiska närvaro i brödets och vinets mysterium. Det är stort! Så även om det inte är söndag på midsommardagen ska jag gå i kyrkan - med glädje! Ska Du?

Glad midsommar!

21 kommentarer:

P-A Rudberg sa...

Nej...

Jag tänker söka Gud på andra ställen i helgen. Inte bakom fönster i en mörk kyrka när Guds hela skapelse vibrerar av liv utanför.

Jag packar psalmboken i ryggsäcken och ger mig ut i skogen.

Anonym sa...

Sekulariseringen intar kyrkan

Lars Flemstr;m sa...

1. Vi gick i kyrkan idag under regntunga skyar och sjöng "Gå ut" och det gjorde vi efter gudstjänsten, och såg hur molnen skingrades till ännu en gudabenådad dag. Visst har vi tid att gå i kyrkan under årets längsta dagar i midsommartid. Och i morgon möts vi till en ny gudstjänst i en ännu större kyrka, som har Guds egen himmel som tak. Det enda som fattas är att alla potentiella gudstjänstbesökare inte har eget fordon och inte hittar till att hedniska offerplatser, ty det är på en sådan vi ska samlas till en kristen gudstjänst i morgon.

Och hur stor roll spelar det egentligen att folkmajoritetem inte delar kyrkans grundläggande tro, om prästerna och de kyrkoaktiva gör det? Hur många lägger sig inte okritiskt på operantionsbordet i blind förtröstan på att läkarnas teorier håller?

PÅ samma sätt kanske de icke närvarande litar på att de närvarandes tro "nedkallar" Guds välsignelse över hela socknen (resp. sta'n).

hilma sa...

Nej!
Det är så tråkigt i kyrkan! Ett undantag som jag hittat är Allhelgonakyrkan i Stockholm. Där flödar det av liv.

Allra helst sitter jag ner hos en vän eller vid en strand och låter tankarna flöda.
Det är gudstjänst för mig.

Sorry!

Jonas sa...

P-A Rudberg; om man är kristen duger det inte att säga att man ska söka Gud på andra ställen i kyrkan utan det gör man i första hand i kyrkan; det är ett påbud att så ofta som möjligt, i gemenskap med de andra kristna i hela kyrkan fira gudtjänst där Ordet förkunnas och brödet bryts. Det är absolut inte något alternativ att ta med sig psalmboken och gå ut och sätta sig på någon stubbe och njuta av det vackra vädret.

Problemet är att Kyrkan alldeles för lite predikar om detta, ska göras regelbundet, och inte är överslätande mot dem som väljer att inte gå. Samtidigt bör det uttryckas på ett sätt som är positivt och visar varför man ska gå och inte bara att det är en plikt.

Därför Åke, tjata om detta hela tiden varför man SKA gå i kyrkan VARJE söndag om man inte har något laga förfall. Man kan ju vara sjuk, eller jobba, eller på resa..men det duger inte att ligga och sova eller liknande.

P-A Rudberg sa...

Jonas,

Jag firar gudstjänst tämligen ofta, helst då mässa. Och då inte bara på söndagar.
(Jag talar inte om "laga förfall" när det gäller kyrkobesök, det skulle innebära att det är ett tvång, s.k. pliktkyrklighet. Och det får det aldrig bli!)
Jag gillar gemenskapen och möjligheten att få ta del av kyrkans uråldriga mysterier. Och att höra Bibelns texter kommenteras.

Men jag tror att Gud uppenbarar sig i hela sin skapelse - i naturen, i andra människor.
Jag tror också att jag kan möta Gud genom att söka honom i bön och eftertanke. Det gör jag nog helst på egen hand.
Och även i det läget kan Guds ord vara med mig - det är därför jag bär med mig psalmboken (som också innehåller söndagarnas texter).

nya tant lila sa...

Jonas har tydligen en absolut kollektivistisk Gud.
En del av oss andra tror att vi även kan erfara honom (och kanske till och med allra bäst ibland) i tystnad och ensamhet.
Tänk så mycket de sökare som drog ut i öknen enligt Bibeln syndade! Det visste de nog inte. Jonas skulle ha varit där och berättat detta!

Jonas sa...

P-A Rudberg och Nya Tant Lila; det ena behöver inte utesluta det andra. Men söndagen är Herrens dag och då firar man gudtjänst, på samma sätt som apostlarna gjorde det, i gemenskap (där två eller tre..) i kyrkan..vill man sen gå ut i naturen är det naturligtvis en bra idé, efteråt, eller innan. Vad jag vill framhålla är att det aldrig kan ersätta att man går i kyrkan på en annan dag, eller att man läser Bibeln själv eller psalmboken..det är bra och nyttigt men ett komplement snarare än ett substitut.

Och det är ju dessa tankar som även förmedlats av kyrkan "det är inte så viktigt att gå i kyrkan på söndagar, det går lika bra att vara kristen hemma" som är en viktig orsak till att kyrkorna står förhållandevis tomma.

Jonas sa...

Ni bör också reflektera över vad som står i Luk 2 om Jesus i templet. Det var just där han skulle vara och ingen annanstans.

nya tant lila sa...

Vad är viktigast Gud/Kristus eller kyrkan?
I mina värsta tankar om kyrkan tänker jag att det är tur att Gud finns TROTS Svenska kyrkan!
Men visst, mycket är bra också, fast man ska kanske hålla huvudet lite kallt och ha klart för sig att historiskt sett har kyrkan alltid varit en plats där prästerskapet har skapat och bevarat positioner, positioner som förr, åtminstone, också innebar att man garanterat fick människors aktning. Så nog ska man säkra sin utvaldhet genom tjusig brokad och genom att intala människor att de måste gå till kyrkan!
Att Jesus var i Templet har väl inte med oss att göra!
Här i mitt län har predikstolen (det var kyrkoplikt förr) används till ett hårt försvenskningsarbete.
Så nog har det alltid varit politik i kyrkan!
Man ska inte svälja allt!

nya tant lila sa...

Och så Jonas! Är människor i din värld alltid lediga på söndagarna så att de kan fira gudstjänst då? Så ser inte samhället ut!

P-A Rudberg sa...

Jonas,

Jag tror att vi människor i vår relation med Gud är vuxna nog att själva hitta vår rytm av eget samtal med Gud och gemenskap.
Jag tror att behovet av gemenskap växlar över tiden, beroende på vår egen livssituation. Och vår relation med Gud ryms i de skiftningarna.

Dessutom tror jag inte att söndagen är den "oersättliga" dagen för möte med Gud i mässans mysterium.

Jag tror inte heller på metoden att fastslå att de som inte går i kyrkan varje söndag är "dåliga kristna".


Du relaterar för övrigt till Matt 18:22 "Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem."
Och du gör tillägget att det gäller "i kyrkan". Nej, Jesus säger inget om just själva kyrkan som plats.


Att våra kyrkobyggnader står tomma beror knappast på att någon sagt att man inte behöver gå i kyrkan, det beror på kombinationen av människor minskade kristna tro och kyrkans oförmåga att tala till (och lyssna på) människor.

Lars Flemström sa...

Svenska kyrkan har misslyckats med att göra sig själv till en integrerad del i svenskarnas midsommarfirande på samma sätt som i jul- och påskfirandet. Jul och påsk är ju för många kyrkobesökare de enda dagarna under året (bortsett från personliga högtider som dop, vigslar och begravningar) då de går i kyrkan. Skulle det hjälpa med mindnattsmossor under midsommarnatten?

P-A Rudberg sa...

Midsommarfirandet har kyrkan försökt "ta över" genom att förlägga Johannes Döparens dag dit. Tämligen påklistrat och krystat skulle jag vilja påstå.
Midsommarfirandet har rötter som är äldre än kristendomen.

Men en helg som Lars Flemström inte nämner är Alla helgon som blivit en stor och viktig kyrkohelg då många söker sig till kyrkorna.

Jonas sa...

Nya Tant lila, vad kyrkan behöver är mindre politiker och mer präster och lekfolk..självklart ska Guds präster visas aktning, det är inget konstigt, tyvärr är denna aktning för låg idag, vilket kan ha att göra med hur vissa beter sig.

För övrigt har jag inte sagt något om dem som är tvugna att arbeta, det är laga förfall.

P-A Rudberg det är flera faktorer som ligger bakom att få går i kyrkan, människors otro i gemen är naturligtvis det stora orsaken men till den finns det många sammanverkande faktorer. Och det hjälper inte när det felaktigt påstås att man lika gärna kan vara hemma som i kyrkan, det finns inget mer felaktigt i detta.

För övrigt vet jag inte om du P-A Rudberg är kyrkopolitiker, det är du nog inte, men särskilt dåligt är det när de som är valda inte tillhör dem som går flitigast i kyrkan. Det är ju bra att du går ofta ändå.

Vidare firar vi den helige Johannes Döparen på söndagen efter midsommar, inte på midsommardagen som är en särskild söndag. När vi nu inte firar honom varje år den 24 juni så tycker jag det hade varit bättre att fira Johannes på midsommardagen medan vi på söndagen firat Kristi Kropp och Blods högtid, en viktig högtid som vi tyvärr saknar.

P-A Rudberg sa...

Jonas,

Liten faktakomplettering.
Tidigare så firade vi Johannes Döparen på just midsommardagen. (I andra länder benämns den t ex Johannistag.)

Om frekvensen på mina kyrkobesök är bra eller inte är nog knappast något du ska fundera över.
Jag har väldigt lite till övers för "pliktkyrkobesök".

Jonas sa...

Ja men det var ju det jag sa, att vi firade Johannes DÖparen på midsommardagen och det borde vi göra igen.

Jag vidhåller att det inte är någon ursäkt att man läser psalmboken ute i naturen istället för att vara i kyrkan. Så är det, så har det alltid varit och ska alltid vara.

P-A Rudberg sa...

Jonas,

Jag vidhåller att man inte ska gå i kyrkan av "plikt". Perioder i livet är det nödvändigt opch klokt att söka Gud på andra vägar. Ibland tenderar Gud att försvinna i allt prat.
Och att en del söndagar sätta sig själv med psalmboken och läsa dagens texter och några psalmer med koppliong till dagens tema kan utgöra en grund för en fördjpning i relationen med Gud. För ärligt talat - dagens gudstjänster ger inte mycket utrymme för egen eftertanke.

Därmed inte sagt att man bör sluta gå i gudstjänster helt och hållet. Den gemenskap som finns där och deltagandet i nattvardens mysterium kan inte ersättas i ensamheten.

P-A Rudberg sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
P-A Rudberg sa...

Ibland händer det något i ens liv. Idag hände det något i mitt.

Jag ska försöka att inte längre att argumentera med er här.
Jag ska gå min väg, så som jag upplever att Gud vill att jag ska gå den.
Vi rör oss alla mot Guds centrum, men vi gör det från olika håll. (Ganska naturligt eftersom Gud är ett centrum.)

Vi är en mänsklighet som lever på en och samma jord. Vi är alla skapade av en och samma Gud. Vi är alla bröder och systrar.

Jonas sa...

P-A; det ska ju vara så att du inte upplever det som en plikt att gå i kyrkan utan att du gör det av glädje. Därmed inte sagt att de alltid ska vara så roliga som en del tycker är viktigt. Det måste både finnas utrymme för det tunga och allvarliga som det glädjefyllda.

Läsa Bibeln bör man göra varje dag, inte bara på söndagarna, och inte som ersättning för något annat.