Nära korset!

Ju närmre korset jag står, ju öppnare kan jag vara mot alla andra. De orden har jag återupprepat i många olika sammanhang med en "dåres envishet". Och jag menar det verkligen. När jag talar om att stå nära korset handlar det om att bottna i min kristna tro - en tro på Jesus Kristus som är Gud och som har levt, dött och uppstått för min skull. Jag tror mig vara älskad av Gud för den jag är. Jag vilar i övertygelsen om att Jesus Kristus själv har kallat mig till relation med Honom och kallat mig till att vara präst i den delen av den världsvida kristna Kyrkan som heter Svenska kyrkan. Jag tror mig vara ledd av Jesus Kristus i mitt arbete omsluten av den heliga Anden. I denna förvissning vilar jag. I den förvissningen behöver jag inte oroa mig för hur det ska gå för andra. Jag får vittna om min tro och kyrkans tro på den treenige Guden, berätta för den som vill lyssna och lyssna till den som vill berätta. Att stå nära korset handlar för mig om att fördjupa relationen med Jesus Kristus. Han är inte målet sanningen och livet utan Vägen, Sanningen och livet för mig. Det fanns ett radioprogram på 1970-talet (tror jag det var..) som hette "musik för mig, kanske för dig". Jesus Kristus är "musik" för mig!

Men de andra då - de som inte tror som jag, de som inte har en kristen tro utan en annan tro, de som inte har någon tro alls - hur går det för dem? Hur har det gått för min pappa som inte var kristen? Hur ska det gå för mina syskon som inte vill klassa sig som kristna? Jag tänker ofta på Jesu ord till Petrus där vid Genesarets sjö: Petrus vände sig om och fick se att den lärjunge som Jesus älskade följde efter, han som under måltiden hade lutat sig bakåt mot Jesu bröst och frågat vem som skulle förråda honom. När Petrus såg honom frågade han Jesus: "Herre, hur blir det med honom?" Jesus svarade: "Om jag vill att han skall bli kvar tills jag kommer, vad rör det dig? Du skall följa mig." (Joh 21:20-22) Vad rör det mig hur det går eller har gått? Jag ska följa Jesus Kristus och låta Gud få vara Gud. I den vissheten vill jag umgås med andra människor av annan tro. i den vissheten är det inte farligt att be tillsammans med judar och muslimer. Gud är större och han möter mig i Jesus Kristus. Jag håller mig nära korset och när jag misslyckas får jag börja om i stor tacksamhet över Guds nåd - en förunderlig nåd!