fredag 14 januari 2011

Santo subito!

Santo subito! De orden ropades i samband med påven Johannes Paulus II begravning. Orden betyder "helig fort" och var människors uttryck för att man önskade att den kommande påven skulle saligförklara Johannes Paulus så snabbt som möjligt. Nu kommer det att ske på Josef arbetarens dag (1 maj i år) och jag gläder mig. Nej, jag är inte katolik. Ja, jag är kritisk till en del inom katolska kyrkan men Johannes Paulus var en stor påve med en stor kärlek till ekumeniken. Han var på många sätt en dialogens påve och en påve som kunde konsten att kommunicera med människor av alla slag. Att läsa om hans liv i en biografi har gripit mig mycket. Jag gläds därför med mina katolska systrar och bröder över att Johannes Paulus nu blir saligförklarad.

Men kanske kan orden "santo subito" också inspirera oss kristna. Vi har att leva vårt liv, i vår vanliga vardag, som heliga. Att sträva mot helighet handlar inte om att vara avskild från världen i något sorts religiöst töcken. Nej att sträva mot helighet handlar om att än mer fördjupa relationen med Jesus Kristus genom Ordet, bönen, dopet och nattvarden, att än mer öva oss att se honom i vår nästa (oavsett vem), att än mer ta kärlekens initiativ, att än mer älska med den kärleken som Jesus själv älskade oss med, d v s vara beredda att på olika vis ge vårt eget liv för våra medmänniskor. Santo subito, får vi säga till oss själva som en utmaning till att vara trogen helighetssträvandet, vara trogen helgelsens väg. Santo subito får vi säga som en utmaning att vara med och förändra världen så att den blir än mer lik det Gud vill.

Helgonen och de saligförklarade (jo det är skillnad), får vara förebilder för oss, inspirera oss att leva i den ömsesidiga kärlekens ideal - en kärlek som spränger gränser, en kärlek som ser, upprättar och bekräftar.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Goda ord om dialogens påve
och uppmaning till
den privata santo subito!
Tack, Åke!
H.S.

Jonas sa...

Tack för ett gott inlägg Åke.Salig JPII var verkligen en betydelsefull påve som gjorde mycket gott som präst, biskop och ärkebiskop i Polen innan han valdes till påve då hans föregångare hastighet dog innan en månad hade gått.

I Svenska kyrkan bör man uppmärksamma de heliga mer än man gör idag. Det är väl bra om Domkyrkoförsamlingen kan göra sitt i detta sammanhang för att förbättra situationen.