Jag är glad att jag är lutheran! Observera att jag inte är glad över att jag inte är katolik eller pingstvän, men jag är stolt över att stå i den lutherska traditionen, en tradition som varit min sedan mitt barndop . Den vecka som gått har präglats av Reformationssöndagen. Vi har i samtal och gudstjänster påmint oss om reformationens och inte minst Luthers goda betydelse för den kristna trostolkningen. Martin Luther översatte Bibeln till folkspråket för att göra den åtkomlig för alla, han höll fram ett antal "sola" - allena:
• Kristus allena
• Skriften allena
• Tron allena
• Nåden allena
• Gud allena (sole Deo Gloria)
För mitt lutherska hjärta är detta fantastiska punkter. Det handlar för det första om Kristusinriktning. Vi borde i Svenska kyrkan bli ännu mer Kristusinriktade ännu mer Jesusinriktade. Det har jag skrivit om och talat om mången gång och jag vidhåller det. Är det något vi kristna har att komma med till skillnad från våra judiska och muslimska vänner, är det Jesus själv. Låt oss tala mer om vad han betyder, vad han förkroppsligar (inkarnationen), vad han talar om och driver (Guds rike), vad hans död och uppståndelse betyder i 2000-talets Sverige.
Skriften allena. Luther talar om att skrift ska tolkas med skrift. I sann luthersk reformatorisk anda får vi borra i skriften, tolka skriften och se hur den kan tala in i det multisamhälle vi lever i, tala in både på strukturell och individuell nivå.
Tron allena. Tron på Jesus Kristus för oss inte bort från vardagen, för oss inte bort från lidanden och andra problem, men hjälper oss att se vår livssituation i ett nytt samanhang, ett djupare sammanhang, ett sammanhang där vi ser att vi mitt i vår smärta, mitt i vårt lidande, mitt i allt oavsett hur det ser ut och ter sig, inte är ensamma. Tron blir en livshållning men också ett öppnande av våra sinnen på ett nytt sätt, ett livsviktigt och kompletterande sätt.
Nåden allena, handlar om mitt eget värde. Luther jagades av tanken på ett nådig Gud, en Gud som accepterade honom som han var men som han skulle kunna tillfredställa genom gärningar. Hans ångest var att han inte tillräckligt förtjänade Guds rättfärdiggörande kärlek. Då drabbades han av tanken om nåden, nåden som inte ser till förtjänst, som inte ser till duglighet men som säger att jag förtjänar Guds kärlek bara för att jag är den jag är, att jag duger inför Gud bara för att jag är den jag är. Kristus har burit mig och burit mitt liv, burit mina misslyckanden, burit allt det jag lyckats med på korset - och nu är det bara nåden som gäller.
Nära i anslutning till detta är rättfärdiggörelsen genom tron allena. Inför Gud kan vi bara komma med vår trosgnista. Vi kan lita på vad Jesus gjort för oss på korset, lita på hans död och uppståndelse, öppna oss för den i vårt eget liv och överlämna oss i detta. Det är nåd allena som gäller inför Gud.
Så får vårt liv som ju naturligtvis också handlar om handling bli till en lovsång till Gud. Gud allena ska ha all ära. För allt det ovan skrivna är bara möjligt i kraft av Gud som är närvarande här och nu genom den heliga Anden.
Det ovan skrivna är reformatoriska tankar. I Storkyrkan har vi en pelare där allting började, där Olaus Petri predikade den nya teologin från Wittenberg. Efter olika svårigheter kom Uppsala möte 1593 där Svenska kyrkan blev en evangelisk luthersk kyrka. Den kyrkan, med all dess styrka och med dess brister, gläds jag över och i den glädjen och i den tillhörigheten känner jag glädje över mina katolska syskons kyrka, över pingstkyrkorna, baptistkyrkorna, missionskyrkorna, för mitt i våra olika profiler hör vi ihop. Men för att kunna glädjas över andras sammanhang måste man också kunna vara glad och stolt över det egna.
Och det är jag!
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
13 kommentarer:
Vi hör allt ihop... Dopet förenar! Kristus förenar, skriften förenar (inte tolkning av dem alla gånger). Och nåden ALLENA förena.
Min bön är vi en dag är fullkomligt förenade i sanning och kärlek och sakramental gemenskap. Må det ske snart!
Då blir jag stolt som storkyrkans kyrktupp över den enande Gudens verk! Endast Hans blir äran...
Allt gott
Luther lämnade inget utrymme för godtycklig tolkningar. Som lutheran kan man inte förhålla sig till Skriften hur man vill. Det slagordsmässiga "sola" har inte samma betydelse för den lutherska kyrkan som för de protestantiska frikyrkor, som litar på att den helige Ande ska vägleda varje bibelläsare till den rätta bibelförståelsen. Men man bör observera att för dessa frikyrkor finns inte heller någon godtycklig tolkning. Om alla verkligen skulle vägledas av den heliga Ande i sin bibelläsning, skulle ju alla komma fram till exakt samma textförståelse. Men vi vet att så inte är fallet. Detta har vissa "liberalteologer" med ankytning till den nutida Svenska kyrkan tagit till intäkt för att godtyckliga tolkningar är ok. Luther tillbakavisar denna "liberalteologi" redan i förordet till sin Stora katekesen. Att skrift ska tolkas med skrift innebär att denna metod har företräde framför andra tolkningsmetoder. Men hur ska då det bibelställe, som används som tolkningsmall för det första bibelstället tolkas? Med ett tredje bibelställe, som tolkas med ett fjärde bibelställe, o.s.v? För den lutherska kyrkan är Bibeln och (den ursprungliga) tolkningstraditionen ett. Till skillnad mot den katolska kyrkan gör den lutherska kyrkan en skarp åtskillnad mellan de olika delarna av traditionen. Skriften och dess rätta tolkning har en särtällning.
Lars F
LF: "till skillnad från den katolska kyrkan gör den lutherska kyrkan en skarp åtskillnad mellan de olika delarna av traditionen."
AG: Vad menade du då?
Tack för ditt inlägg Åke!
Jag vill passa på att till alla rekommendera Cristina Grenholms inspirerande och tankeväckande bok "Levande teologi". Den anknyter bra till inlägget.
Annorzzz
Vi har diskuterat frågan en fru eller en from "syster". Här kan vi vända oss till tolkningstraditionen.
Vi har diskuterat jungfru Marie upptagning i himlen, förklarad så som dogm av påven så sent som 1950, men ett vanligt motiv i väggmålningar i svenska medeltidskyrkor, speciellt i Stocholms-trakten. (Borde då inte nutida Svk-präster i Stocholms stift vara fanatiska marianer, i stället för tvärtom som det verkar?)
Men varifrån kom då den svenska Maria-kulten? Ingen tror väl att den från början var en svensk uppfinning? Den är säkerligen en del av den ursprungliga traditionen, men hör likväl inte till tolkningstraditionen, eftersom händelsen inte är omnämnd i Bibeln.
Du har diskuterat frågan om biskoparna i urkyrkan levde i celibat. Finner du inte något svaret i Bibeln (tolkad enligt tolkningstraditionen) eller någon annan verbal tradition (d.v.s en imperativ utsaga av typ "Du skall" eller "Du skall icke") får du gå till de praxis som är belagd i olika källor. Urkyrkans praxis är också en del av traditionen.
Finner du ingen praxis i det antika källmaterialet, får du gå till kyrkans praxis under senare tid, men frågan är då hur ursprunglig denna praxis är.
Vi har nu funnit flera "aspekter" av traditionen. Samtliga och några till slogs fast av det katolska tridentiska mötet, vars beslut om traditionen granskades av Chemnitz, som var en ledande luthersk teolog efter Luthers död. Chemnitz erkände sju av de sammanlagt åtta aspekter av traditionen, som fastslogs av mötet. Som lutheran delar jag fullständigt Chemnitz' uppfattning i frågan.
Av de fyra aspekter, som jag nu har nämnt (Bibeln, tolkningstraditionen, andra ursprungliga traditioner samt urkyrkans praxis), ser en lutheran en skala av minskande tillförlitlighet. En katolik torde inte göra något skillnad i tillförliglighet mellan de olika aspekterna av traditionen, emedan element av samtliga aspekter kan vara fastställdas som dogmer av Kyrkan.
Under senare tid har det väl börjat bli en dragning även i Katolskas kyrkan mot uppfattningen att ett bibelcitat, vars tolkning är tydlig och oomstridd, väger något tyngre än ett dogmatiskt uttalande av påven.
Lars F
Trodde att du menade Chemnitz! Det är en hyfsat bra genomgång han gör av tradition...
Först finns den muntliga traditionen från Kristus och apostlarna, utifrån ex. 1 Kor 15:3ff. För det andra kanon. För det tredje finns den apostoliska bekännelsens tradition. Alltså de tidiga kyrkofäder, som t.ex. St Irenaeus och Tertullianus, hänvisar till en allmän apostolisk tradition mot heretiker och hänvisar alltså inte till Skriften. Denna tradition är inte motsatt Skriften, utan bara en summering av Skriftens budskap i bekännelser. För det fjärde finns i Kyrkorna en skriftutläggningstradition, alltså att urkyrkan inte bara mottog Skriften, utan också en sannfärdig utläggningstradition. För det femte tradition i betydelse; dogmer som inte klart återfinns i Skriften, utan är slutsats av bibliska sammanhang, t.ex. barndop, Andens gudomlighet, m.fl.. För det sjätte finns kyrkofädernas allmänna konsensus, alltså det som hela den urkyrkliga tron lärde måste vara det som Kristus och apostlarna lärde. Floden kan inte höja sig över källan. För det sjunde finns ceremoniell tradition, t.ex. korstecken, nattvardsliturgi samt söndagens särställning. Och sist dogmer i traditionen, utan något som helst stöd i Skriften.
”Gnesiolutheraner av den strikta Chemnitz-skolan” och Kyrkan kan gemensamt instämma i att den 8:e typen av tradition är den enda som skall undvikas för att fastslå en dogm.
Frågan är väl bara hur många sådana gnesiolutheraner det finns kvar i SvK. De borde K-märkas eller köpas ut och ställas ut till allmänt beskådande! Det har flutit mycket vatten under broarna sedan 1500-talet...
Allt gott
Tack Åke, din öppna kristna tro betyder mycket. Tack för budskapen du förmedlar och delar.
Trevlig helg!
En kristen
Mig veterligt finns inte en enda "gnesiolutheran" i Svenska kyrkan. Har aldrig sett ordet förut. Verkar ha något att göra med förhållandet mellan katoliker och lutherander i Tyskland.SvK har sin egen historia.
Lars F
Det finns t o m en hemsida som heter så (sök på blogspot). Gnesiolutheran var en rörelse som distanserade sig från filipisterna (Melanchthon:ianer) under ffa 1600-talet (precis efter Chemnitz)! Gnesio betyder autentisk! Och det används i vissa kretsar än idag (gammalkyrkliga och lågkyrkliga, som högkyrkliga)!
Allt gott
Ja, Gud är säkert nådig, men hur är det med kyrkoråden? Eller Svenska kyrkan centralt?
Trovärdigt? Är kristendom bara vackra ord?
Välkomna till min nya blogg idag
www.lilatankar.blogspot.com
Annorszzz
Jag betackar mig för alla etiketter. Jag står för Svenska kyrkans oförändrade bekännelse, som inte alls är upphävd. Jag har inte alls distanserat mig från Melanchton, som var huvudförfattare till den augsburgska bekännelsen, som är en central bekännelseskrift för Svenska kyrkan. Den "hemsida" som du hänvisar till är en privatblogg, som drivs av en enskild person som kallar sig någonting kostigt.
Själv är du kanske en gensiokatolik, den enda i hela världen?
Lars F
Det är också en etikett! :-)
Sådana som du, verkar i a f var utrotningshotade. Det tycker jag är synd!
Åke, låt mig fråga dig hur dina tankar i det här inlägget passar ihop med att en församling i ditt stift väljer att anställa en imam, en person med en utövande religiös roll i en annan religion? Och personen anställs i ett religiöst sammanhang.
Här blir saker väldigt konstiga för mig...
Skicka en kommentar