måndag 14 september 2009

Ingen partipolitik, tack!

Släpp kyrkan fri, ropar DN:s ledare idag (http://www.dn.se/opinion/huvudledare/slapp-kyrkan-fri-1.951726) och då handlar det om kyrkans relation till staten och kyrkovalet. Jo, jag håller med! Låt oss slippa den statliga ramlagstiftningen som vi är det enda samfundet som har. Låt oss bli befriade från tvånget att vara rikstäckande, demokratiska och evangelisk lutherska. Visst ska vi vara evangelisk lutherska! Visst ska vi vara demokratiska men samtidigt måste vi ha en kyrka som får styras av människor som brinner för kyrkans budskap. Jag är inte ute efter att säga att vi inte ska ha Moderater, socialdemokrater o s v i våra kyrkliga styrande organ. Nej, men vad jag menar (och jag tror många med mig) är att vi behöver kristet engagerade människor, människor som brinner för Kristus, som brinner för att evangeliet förkunnas och sakramenten räckes i kyrkans sammanhang och att kyrkan är i världen och kan kommunicera i världen med många olika typer av kommunikationssätt. Partipolitik hör inte hemma i kyrkan. Kyrkan ska vara politisk i sitt budskap d v s vara med och påverka i världen, men inte partipolitisk varesig i förkunnelse eller ledning.

Det är orimligt att det partipolitiska får ta överhanden. På lokalplan liksom stiftsplan och nationell nivå behöver vi människor som känner kyrkan eller som vill lära känna mer av kyrkans verksamhet och som vill engagera sig för Guds rikes skull. Kyrkans absolut enda existensberättigande är att den är med och kämpar för Guds rike där vi mer och mer älskar Gud och mer och mer älskar vår nästa som oss själva.

Sen behövs ekonomisk klokhet och kunnighet, förvaltningskunnighet, kunnighet om fonder och stiftelser etc. Men vi behöver inte partipolitiska stridigheter. Vi behöver en kyrka som håller fram Jesus Kristus med korset och uppståndelsen i centrum i en öppenhet som innesluter.

Sen är det väl bra att staten hjälper oss med avgiftsuppbörden liksom, kära ledarskribent i DN, staten hjälper flera trossamfund som anmält att de vill få den hjälpen.

Vi behöver också kyrkoantikvarisk hjälp med våra kyrkor. Att staten skulle ta över byggnaderna och vi i kyrkan skulle hyra de kyrkor vi behöver känns inte som ett bra alternativ. Nu tycks Svenska kyrkan få 460 miljoner kronor vilket är precis lika mycket som tidigare. Frågan är hur det kommer att räcka. Behoven är stora och byggnaderna betyder mycket för oerhört många - oavsett trosövertygelse.

10 kommentarer:

~Karin Långström Vinge~ sa...

Åke,
även om jag tror att du inte menar så, så läser jag din text som att engagemang för kyrkan skulle stå i motsats till att vara ex moderat i kyrkopolitiska sammanhang.

Lars Flemström sa...

Min idé att dela Svenska kyrkan, i en del som ansvarar för gudstjänster och övrig religiös verksamhet, och en del som ansvarar för byggnader och fastigheter, går inte ut på att på att kyrkan ska hyra lokalerna av staten (som DN föreslår).

Min tanke är att de kyrkliga kommunerna återinförs och att alla folkbokförda i kommunen ska vara skattskyldiga till kommunen, men med en reducerad avgift för ateister och icke-kristna trosutövare. Då behövs ingen kyrkoantikvarisk ersättning från staten.

Före 1 januari 2000 var Svenska kyrkans lokala församlingar faktiskt kommuner, som styrdes enligt Kommunallagen. Dessa kommuner hade hand om både byggnaderna och gudstjänsterna. De nya kyrkokommunerna ska bara ha hand om byggnader och fastigheter.

Dessa ska upplåtas till kristna samfund för gudstjänster mm. Naturligtvis ska samfunden inte betala för nyttjandet. Samfundens medlemmar har ju redan betalat för nyttjandet genom sin (i jämförelse med ateister och icke-kristna trosutövare) förhöjda kyrkokommunskatt.

Åke Bonnier sa...

Karin,
Engagemang i kyrkan står inte alls i motsats till att vara kyrkopolitiskt aktiv i Moderaterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centern, Folkpartiet o s v. Men jag menar att denna partipolitiska struktur borde ändras. Gärna engagerade personer som "brinner" för kyrkans sak, men låt oss slippa partibeteckningar, partilinjer och dylika lojaliteter. Jag är alltså inte ute efter individnivån utan strukturen.

Maja sa...

Så sådana som Frimodig kyrka och Öppen kyrka är opolitiska då? De går inte att placera in på några höger-vänsterskalor?

I en tid då så många människor redan har svårt att förstå politik, vad vore vunnet med att man täcker in sina bevekelsegrunder i ännu mera dimma?

Jonas sa...

Åke, mycket bra inlägg! Angående Frimodig kyrka, Öppen kyrka samt POSK är de opolitiska och kan inte inplaceras på någon skala. Det är säkerligen med både borgerliga och socialister där, även om jag har en känsla att socialister mer sällan är aktivt kristna än borgerliga.

För socialdemokraterna måste man hissa ett stort varningsflagg. Jag förde en dialog med företrädare för(s) och den gick så här:

Hur kan det vara en "öppen folkkyrka" om kvinnoprästmotståndarna/motståndet ska stoppas? [och på vilket sätt ska det ske om det nu inte redan skett? Samtidigt som både homosexuella och homofober enligt informationen var välkomna; alltså den vanliga lögnaktiga insinuationen att de som är för äktenskapet mellan man och kvinna med nödvändighet måste vara homofober] Det är väl så att för socialdemokrater är partiprogrammet viktigare än Bibeln?! Svaret blev:

Alla ska vara välkomna i Kyrkan, och de kristna socialdemokrater som finns i kyrkan har med sig både bibeln och partiprogrammet.

Jag svarade då att det väl vore bättre att rösta på någon som inte har med sig något partiprogram så att det inte uppstår en konflikt mellan Bibeln och partiprogrammet; risken är ju uppenbar att det ofta blir partiprogrammet som då får gälla. Svaret från (S): blev att om det är en risk med partiprogram beror nog på synsätt. Socialdemokraternas kyrkopolitiker är duktiga på att sammanföra religion med politik.

Ja, det sistnämnda höll jag ju med om..tycker att detta nästa påminner om Mormonerna som förutom Bibeln (som väl är översatt delvis felaktigt) även har Mormons bok som sin Heliga skrift.

Vad är det som det står i första budordet..? Du ska inga andra Gudar hava jämte mig..

Lars Flemström sa...

Om Frimodig kyrka skulle vara dominerat av personer med borgerliga partisympatier, så kan ju det bero på att socialdemokrater inte för ställa upp för FK. Om de gör det blir de uteslutna ur partiet.

Sedan får man inte glömma att vissa borgerliga politiker, använder kristendomen som täckmantel för angrepp på socialdemokratin och vänstern. Exempelvis Claphaminstitutet, som driver kampanjer för att förre kd-riskdagsmannen Tuve Skånberg ska tillbaka till riksdagen. Göran Skytte är ett annat exempel.

De är en black om foten för kyrkan och kristendomen, och legitmerar att s gör på samma sätt. Ser vi bakåt har det funnits frikyrkoledare som har tagit stora belopp till sina kyrkor från ortens arbetsgivare för att splittra arbetarna.

Resultatet av kd:s drygt 40-åriga politisering av kristendomen, är att socialdemokraterna och vänstern inte räknar med bekännelsetrogna kristna som väljare. Detta skadar kyrkan och kristendomen, men äventyrar också valsegern för vänsterblocket.

För ett år sedan visade opinionssiffrorna att s hade chans till egen majoritet i riksdagen, och skulle då kunna bilda en enpartiregering utan stöd av något annat parti i riksdagen. Idag har alla tre partierna inom oppositionen sämre väljarstöd än s ensamma för ett år sedan.

I min egen hemförsamling var det så i förra kyrkovalet att de ledande socialdemokraterna avstod från att kandidera, varför s-listan toppades av de båda kyrkvärdarna. Resultat blev att s ökade sina röster med en tredjedel och fick fler röster än den borgerliga samlingslistan. Detta borde sossar i resten av landet lära sig av!

I stället för att komma dragandes med dumheterna att oengagerade medlemmar ska representeras av oengagerade kyrkopolitiker. Menar man analogt att oengerade LO-medlemmar ska representeras av oengagerade fackföreningsledare?

Jonas sa...

Som Kristi brud, kan valet mellan Brudgummen och Mona Sahlin vara ett svårt val..?

Lars Flemström sa...

Ta det nu varligt och bed för Mona så att hon också väljer Brudgummen. Kyrkan "besegrar" sina motståndare genom att omvända dem till Kristus, inte genom att bekämpa dem!

Skyttes krönika i Svenska Dagbladet 12 sept är det värsta jag sett i den stilen! Han säger sig vilja ha en opolitisk kyrka, och driver själv partipolitik under den politiska neutralitetetns täckmantel. Varenda socialdemokrat ser det. Hur den nyblivna borgarbrackan Skytte ställer in sig hos den kristna medelklassen med samma "klassförrädarretorik" som han svängde sig med när han var ytter-vänster!

Det var ju så att när borgarungarna blev vänster 1968, så fortsatte de att angripa den demokratiska socialismen från vänster men med den borgerliga uppväxtmiljöns hela klasshat mot arbetarrörelsen.

Nu vill jag inte själv driva partipolitik i kyrkliga sammanhang, och kan med gott samvete säga till alla kristna med borgerliga partisympatier: Fortsätt med det, men lämna de politiska striderna utanför kyrkdörren!

Socialdemokraterna har också en klasskampsretorik, som de kör med i kyrkovalet. Det är inte alls bra, men ge dem inte vatten på sin kvarn (Skytte förser dem med en hel syndaflod), som säger: Vi driver ideologisk kamp i kyrkan med samma rätt som borgarna."

Gör i stället klart att någon sådan rätt finns inte, vare sig för höger eller vänster. Jesus är Herre över både moderater och vänsterpartister, eller hur?

Jonas sa...

Lars Flemström, Göran Skyttes krönika var särdeles stringent. Göran Skytte har varit höger väldigt länge. Han vill ha en opolitisk kyrka därför har han gått ut offentligt med att han sympatiserar med Frimodig kyrka även om han inte skrev det i hans kolumn.

Din kritik missar målet.

Lars Flemström sa...

Jonas
Göran Skytte är affischnamn för Frimodig kyrka, vars tankar om en opolitisk kyrkan han uppenbarligen inte sympatiserar med. Hur länge Skytte har varit höger känner jag inte till, men hans rallarsvingar mot socialdemokratin har är en upprepning av Maciej Zarembas famösa DN-artiklar om Svk 1999. Zaremba är f.d. trotskist.

Det finns en berättigad misstanke hos många socialidemokrater att borgarna vill använda kristendomen och kyrkan som ett vapen i försåt mot arbetarrörelsens värderingar.

Jag har ingenting emot att personer med borgerliga partisympatier ger sig på socialdemokratin med osakliga argumen, för det förlorar de bara på själva. Men de ska inte blanda in kristendomen och kyrkan i det hela, för de komprometterar den den bekännelsetrogna kristendomen som ett högerprojekt.

Men för Skytte betyder kanske anställningstryggheten som kolumnist hos Svenska Dagbladet - en tidning med i huvudsak borgerliga läsare - mer än att sprida evengeliet till alla delar av befolkningen. Och då blir det ju ett högerprojekt.

Skytte är dessutom för mycket en kopia av Elisabeth Sandlund - som också har slagit mynt av sin omvändelse.