onsdag 22 oktober 2008

Tvivel?

Får man tvivla i kyrkans sammanhang? Tron anses ju vara en dygd - något man ska vara bärare av. Tron på den Treenige guden är den som Kyrkan (med stort K d v s den världsvida kristna kyrkan) förkunnar och bärs av. men samtidigt ryms tvivlet också i ett kristenliv. Vi får tvivla, vi får brottas med trosfrågor, med de existentiella frågorna, med allt det som berör vårt eget liv, vår egen syn på oss själva och andra. Vi behöver inte ha de trossäkra färdiga svaren. Vi behöver inte ha de färdigformulerade dogmerna och trossatserna. Inför Gud behöver vi inte ens tro i någon välstrukturerad form. Inför Gud får vi istället komma just som vi är och vara i stillhet just som vi är. Vår ansats till tro duger. Vårt tvivel får finnas där.

Jag tänker på Tomas "tvivlaren" som krävde gudsbevis för att kunna tro. Han fick vara med bland lärjungarna. Att Jesus sedan visade sig för honom och s a s överbevisade honom är en annan och unik berättelse. Det är sannerligen inte alla som möts av det gudomliga så konkret so Tomas. men det viktiga är att han får uttrycka sina tvivel, att tvivlet inte är förbjudet. Läs gärna Johannesevangeliets 20:e kapitel. Att Jesus säger: Saliga de som inte har sett men ändå tror (v 29) får vi se som ett understrykande av att oavsett tvivlet ändå våga Gudstilliten.

Sist ikväll funderar jag också över hela lärjungaskarans uppdrag att ge sig ut och berätta om den korsfäste och uppståndne. I Matt 28:16 står det att Jesus visade sig för lärjungarna , de föll ned och tillbad men att några tvivlade. Just det, precis innan de får uppdraget uttrycker några sitt tvivel på alltihop och ändå får de vara med.

1 kommentar:

Maria Ljungdahl sa...

Jag läser Joh 20:29 som att Tomas får i uppdrag att så att säga vara vetenskapsman, dvs att fortsätta att tvivla, och att inte tro på något annat än det han kan se, känna och mäta. Orden om att de som tror utan att ha sett är "saliga" tycks betyda att de som kan tro enbart efter att ha hört evangeliet - tagit emot andra lärjungars vittnesbörd om möten med Jesus - har det lättare än Tomas med vägen till himmelriket.

Men inte ens de andra av apostlarna trodde ju på de första vittnenas ord, utan behövde se med egna ögon...

Till skillnad från i Matt 28:16-20, där ett uppdrag - dop- och missionsbefallningen - ges vid en obestämd tidpunkt efter uppståndelsen, på ett berg i Galileen i elva lärjungars närvaro (dvs alla utom Judas) står det i Johannes version att det var uppdraget att bli utsänd för att förlåta eller fördöma synder (att lösa och binda; det som, antar jag, heter "himmelrikets nycklar" på ett annat ställe i NT), genom den helige ande, som gavs åt lärjungarna vid deras första söndagsmöte.

Detta samma kväll som Maria från Magdala hade mött den uppståndne Jesus och fått i uppdrag att vittna och bära bud från honom.

Vid det tillfället, står det, var Tomas Tvillingen (som vi också kallar Tvivlaren) inte närvarande. Slutsats: det vi kan veta från textens påståenden är att det tycks ha varit åtminstone tio judiska män närvarande vid den första söndagsgudstjänsten, men att aposteln Tomas fick vänta till söndagen därpå med att få se Jesus.