Jag har tidigare bloggat om vår katastrofala hearing i Storkyrkan där våra lokala kyrkopolitiker var eniga i nästan alla frågor. Möjligen var man en aning oense om de förtroendevalda skulle lägga sig i trosfrågor.
Jag längtar efter att förtroendevalda ska börja tala om det som är kyrkans budskap, inte bara om nog så viktiga frågor som äktenskap för samkönade eller inte. Men är det inte rimligt att också trosfrågor får komma upp till samtal, att förtroendevalda engagerar sig i det som är kyrkans grundläggande budskap. Vilken bibelsyn har egentligen våra olika förtroendevalda? Vad menar de med att Jesus är Guds son? Menar de det alls? Tror de alls att Gud möter oss i mänsklig gestalt? Vad betyder dopet för dem? Vad betyder nattvarden - vilken nattvardssyn har de?
Men kan man kräva detta av de förtroendevalda? är inte detta mer ett krav som man kan ställa på präster, diakoner, pedagoger o s v? Det är klart att präster, diakoner, pedagoger m fl anställda inom Svenska kyrkan borde ha en klar uppfattning men jag menar att även de förtroendevalda borde sätta sig in i dessa grundläggande frågor och inte bara tala om konsekvenserna av evangeliet. I detta fall spelar det ingen roll om man har en partipolitisk beteckning! Det viktiga är vad hjärtat är fyllt av, för det borde munnen tala (Luk 6:45).
Det tycks nu vara typiskt att när Kyrkans Tidning presenterar en "Stor guide till kyrkomötesvalet" i dagens nr handlar det om äktenskapsfrågan, tillhörighetsfrågan, tak för kyrkoavgiften och om kyrkomötet även i framtiden ska väljas genom direkta val.
När tidningen Dagen i går presenterade en undersökning med den braskande rubriken "Teologi skiljer kyrkopolitiker åt" blir det mer intressant. Naturligtvis kommer kyrkan och äktenskapet upp. Sedan rubrikerna: Det viktigaste för kyrkan i framtiden, Kyrkans viktigaste uppdrag, kyrkan och politiken, Kyrkan och invandrarna, Kyrkan och andra religioner, Kyrkan och Bibeln och personen Jesus. Dessa frågor borde ha varit ännu mer på tapeten i "valrörelsen". Men även efter kyrkovalet är de viktiga.
Så till alla förtroendevalda inom kyrkan vill jag säga några få dagar innan själva valet: UT PÅ BANAN! Stå upp för Din tro! Det är ju den kristna tron som måste vara grundläggande i allas vårt engagemang i kyrkan och därvidlag är inte tron en privatsak!
Så, förtroendevalda i alla församlingar - Ut på banan!
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
18 kommentarer:
Nej, det är inte rimligt att förtroendevalda sitter och diskuterar i nån slags hearing om ifall Jesus var Guds son eller inte. De får gärna göra de i alla mäjliga sammanhang precis som alla andra människor som vill fundera och samtala och tala med varandra om det stora och svåra och existensiella i livet. Men det är INTE det vi har förtroendevalda lekmän i kyrkornas styrelser utan faktiskt det vi har PRÄSTER till, Åke. Så istället för att leka gallerister kanske ni skulle ta och sätta er i hearingposition, gå ut på stan, i skolorna, undervisa, skriva böcker, forska, skriva artiklar, debattera, whatever. Men förtroendevalda är faktiskt inte till för att styra upp kyrkans teologi utan just för att inte göra det.
Var det ingen som frågade dem om trosmässiga saker? Det gjorde jag på vår hearing. Och se, när jag frågade om vad gudstjänsten betydde för dem blev det minsann intressant...*ler*
Och Maja, jag tycker visst att förtroendevalda ska kunna prata tro. Det är varje kristens uppgift, inte bara prästernas. Om man inte är troende, varför engagerar man sig då i kyrkoråd och dylikt? Jag vet att det kan finnas massor med anledningar, men man bör vara beredd på att bli frågad om sin tro. Det är ju den som är grunden som kyrkan, det man ska tjäna som förtroendevald (och för att inte tala om att kyrkvärdar väls fråm kyrkorådet!).
Att tala om sin egen tro är inte att "styra upp" kyrkans teologi. Det är att leva som kristen.
Många kloka ord i Åkes blogginlägg. Eftersom det är de förtroendevalda som bestämmer om Svenska kyrkans teologi på kyrkomötet - även om det naturligtvis är helt förkastligt, det borde ju vara så att det är de apostoliskt vigda biskoparna som avgör detta - är det av största betydelse att veta om en person tror att Jesus är Guds son eller inte, om de tror på realpresesen i nattvarden eller inte, och om de har en luthersk dopsyn.
NU.. blev jag väldigt intresserad av att höra din VISION , Åke, om hur du vill att kyrkan skall styras och ledas? Skäller man på något så måste man komma med egna förslag :-)
Vem skall ha mandat att fatta beslut om kyrkans framtid i olika övergripande frågor, och om det som skall stå i kyrkoordningen?
Skall det kanske finnas speciella tjänster inom kyrkans värld som har hand om beslutsfattandet? (Det tar mycket tid i anspråk att skriva och diskutera motioner som går till beslut.)
Vilken inriktning inför framtiden bör kyrkan ta? Ge gärna flera exempel.
Vad skall vi göra åt utträdes problematiken som ökar år från år?
(dvs. hur skall den stävjas?)
Hur får vi fler medlemmar till kyrkan?
Lite att fundera på,ser fram emot ditt svar
Kram
Maria, vad det är att leva som kristen är ingenting som du kan reglera. Det avkrävs inga trosbekännelser av lekmän i Svenska kyrkan. Det enda medlemsvillkoret handlar om att vara döpt. Hur du och andra sedan funderar vidare och börjar snäva av vad det innebär att ha ett engagemang i kyrkan, det får stå för er. Jonas efterföljande kommentar är ett belysande exempel. Det är verkligen sorgligt att läsa era mycket små och aggressiva krav på hur andra människor ska förhålla sig till sin kyrka. Det måste handla om ett verkligt hot för er eftersom det engagerar er så - men försök att börja vända projektionen tillbaka mot er själva. Det är där rannsakelsen behöver göras.
Det kanske finns vissa andra som borde rannsaka sig själva..
Hmm
Kyrkomötet är en rätt så märklig hybrid mellan ren lekmannarepresentation och kyrkans högsta beslutande organ, även i lärofrågor.
Ska det vara en ren lekmannarepresentation ska inga präster vara valbara!
Ska deg vare en ren lekmannarepresentation ska inte kyrkomötat avgöra vad som är lärofrågor respektive ordningsfrågor!
Att kyrkomötet kan upphäva läronämndens, denna parodi på läroämbete, beslut med kvalificerad majoritet är en sak. Men genom att kyrkomötet också definierar vad som är lärofrågor resp. ordningsfrågor kan ju en knapp majoritet i kyrkomötet kringgå kyrkoordningen och köra över en stark minoritet.
Därför kan det faktiskt vara fel att avkräva kandidater till kyrkomötet deras inställning i lärofrågor. Det vore bättre att avkräva dem besked om de, trots sitt ointresse och okunnighet i lärofrågor, ändå tänker bestämma i lärofrågor.
Kyrkans praktiska skötsel är iofs inte en partipolitisk fråga, men det kan ändå inte bortses från att ideologiska preferenser kan ha ett visst genomslag på frågor om skötseln av kyrkor och kyrkogårdar.
Ska man ha egen personal eller anlita entreprenörer? Ska kyrkan vara en mönsterarbetsgivare eller försöka få ut mesta möjliga arbete till lägsta möjliga kostnad? Ska det diagonala arbetet bara fånga upp dem som faller genom maskorna i ett alltför grovmaskigt socialt skyddsnät, eller ska man i största möjliga utsträckning försöka ersätta den skattefinansierade välfärden med välgörenhet?
Mång anser nog att det är vänsterpolitik att satsa så mycket som möjlig av kyrkans resurers på det sociala arbetet. Men som jag har ställt frågan är det snarare högerpolitik! Låt alltså kyrkomötet, lekmannarepresentation, diskutera dessa frågor, och ge teologerna större inflytande över lärofrågorna - och inte minst avgörandet vad som är lärofrågor resp. ordningsfrågor. Och alltså om det behövs enkel eller kvalificerad majoritet för att lekmannarepresentaionen ska kunna besluta i en viss fråga.
Jag anser INTE att Lagen om Svenska kyrkan ska upphävas. I så fall blir det ännu större utrymme för maktmissbruk och rena kupper. Kyrkan beslutsstruktur måste reformeras inom ramen för Lagen om Svenska kyrkan.
Uppmanar alla att själva läsa vad som står i lagen (1988:1591) om Svenska kyrkan, vilken man finner om man till exempel går in på www.lagrummet.se och sedan söker i registret för SFS. Det som Lars Flemström så ofta har skrivit om, kyrkans egendomar, måste på något sätts regleras hur förfara med dem, men i övrigt behövs ingen lag som säger till exempel säger att det är en "öppen folkkyrka" och hur kyrkan ska styras. Denna rest av statskyrkan måste bort. Även Missionskyrkan och katolska kyrkan är öppna kyrkor där det finns folk. Jag känner inte till någon kyrka som inte är öppen och där det inte finns folk, låt vara att man kan ha olika medlemskriterier. Intressant är ju att det som sägs sist i 4 § andra stycket har den officiella kyrkan som bekant helt slutat med, det vill säga bedriva mission i egentlig mening. Det finns dock inga ansvarsbestämmelser - i den världsliga lagen - så den klassiska dogmen Nulla poena sine lege gäller dock.
De lege lata kan man juridiskt inte avkräva några förklaringar i teologiska frågor av de som ställer upp i valen, men självklart så bör de ändå svara så man inte köper grisen i säcken eftersom de ändå har rättigheten att besluta i lärofrågor.
Jag vill anmäla ett flagrant fall av valfusk. Jag fick valsedeln torsdag 17 september och gick omedelbart till närmaste pastorsexpedition för att rösta. Fick då veta att sista dagen var onsdag 16 september. Det har inte stått att läsa någonstans, utom i valsedeln. Så går det inte till i riksdagsvalen, då man får poströsta f.o.m den offentliggjorda valdagen. Tvärs över gatan fanns en banderoll med texten "Rösta i kyrkovalet 16 september" - ett direkt vilseledande alltså. Att man, i hemlighet, avbryter röstningen för en del av de röstberättigande är valfusk värdgt en bananrepublik. Vem har bestämt detta?
Jonas missar att Svk, till skillnad mot exempelvis Katolska kyrkan och Missionsförbundet, har varit en offentlig förvaltning, vars både materiella och immateriella tillgångar har övertagits av ett till hälften privat rättssubjekt. Ska detta subjekt inte regleras av någon lag, ska det starta från scratch med noll medlemmar, noll anställda och noll tillgångar.
Anser Jonas, analogt, att lagarna om stiftelser, ekonomiska föreningar och aktiebolag också ska avskaffas? Varför ska länsstyrelserna granska om en stiftelses tillgångar används till avsett syfte?
Kollektiv anslutning av medlemmar till ideella föreningar är förbjudet (läs om föreningsfrihet i grundlagen!), men om det bara är en omreglering av tidigare verksamhet får det väl anses tillåtet.
Jämförelsen med Katolska kyrkan haltar dessutom, eftersom denna kyrka har ingått konkordat med många stater, vilket givit Kk en särställning i förhållande till andra religiösa samfund, exempelvis skydd av rättsväsendet mot andra samfunds proselysetism. Kk är i vissa länder en veritabel "stat i staten".
Konstaterar alltså att personer som delar Jonas idéer om en "fri" kyrka med enväldiga biskopar har lagstadgad rätt att starta en sådan, men från scratsch. Naturligtvis kommer då inte ens att finnas en formell rätt att klaga på valfusk - en rätt som jag tänker använda mig av då röstningen upphörde redan 16 september för en del röstberättigande.
Lars Flemström, om du hade läst mitt inlägg noga så skrev jag att hur det ska förfaras med kyrkans tillgångar måste regleras på något sätt, men i övrigt finns det ingen anledning att författningsreglera vad Svenska kyrkan är och hur den är organiserad, det vill säga det räcker med bestämmelser som finns i lagen (1998:1593) om trossamfund.
I övrigt finner jag inte skäl att i detta sammanhang diskutera annan lagstiftning och utländska förhållanden.
Heja Flemström. SvK är ingen liten löjlig förening och vill man starta en sån så borde man göra det istället för att göra om SvK, helt rätt. Och anmäl ditt valfusk du, världen är inte komplett utan rättshaverister :)
Jonas menar alltså att tidigare ägare inte ska ställa några krav alls på nuvarande ägare? Har de förutvarande kyrkliga kommunerna sålt all egendom till "trossamfundet Svenska kyrkan"? I stället har de kyrkliga kommunerna frånhänts sin egendom, och dessutom upplösts, genom riksdagsbeslut.
Om det inte är reglerat i lag att nuvarande ägare ska fortsätta tidigare ägares verksamhet, är det en ren konfiskation följt av något slags trolöshet (villkorslöst bortskänkande av offentlig egendom för flera miljarder, SAMT medlemsregister med uppgift om dop, konfirmationer mm, uppgifter som inte lämnas ut till vem som helst).
I en tidigare kommentar skrev du att ditt resonemang var de lege ferenda - ett juridiskt uttryck som få ens har hört talas om. Men det betyder att diskussionen förs utifrån ett idealtillstånd och inte utifrån den rådande verkligheten. Verkligen en intressant och upplysande diskussion!
Jag vidhåller att din jämförelse med Katolska kyrkan och Missionsförbundet haltar, bl.a. därför att Kk i länder där den är en majoritetskyrka har privilegier som är fastställa i lag. Så var det i Sverige under medeltiden också. Dina idéer om en är religiös anarkism, och vad sådan kan leda till har vi sett i Knutby. Dessutom undrar jag vad slags jurist du är, som inte förstår att det behövs lagar för att hindra politiskt maktmissbruk. Tycker du att vi ska avskaffa Riksdagsordningen också?
Maja, jag har tittat på informationen om kyrkovalet igen, och den uppfyller inte kraven på ett demokratiskt val, när det inte tydligt framgår att för en del av de röstande var den 16 september sista dag. Svk är, som du konstaterar, ingen löjlig liten förening. Och dessutom, inget av röstmottagningsställena i min församling kan nås med allmänna kommunikationer en söndag. Detta påpekade jag i eftervalsdebatten redan efter förra kyrkovalet. Så det är fler än jag som inte har kunnat rösta.
Har nu återigen kollat valinformationen på Svk:s hemsida, och där står inte heller något om att sista valdag för den del av de röstberättigade var 16 september. Det står endast att 16 sept var sista dagen för förtidsrösning, och inte att det även var sista dag för röstning på annan ort.
Vad är det för demokrati, när bara bilägare har möjlighet att delta i ett val? Finns det inte en opinionsundersökning som säger att Frimodig kyrka har större stöd på landsbygden än i storstäderna? Luktar manipulerat valresultat lång väg!
Lars, jag tänker inte diskutera Svenska kyrkans egendomar, för mig är det mindre intressant. De lege ferenda är ett mycket vanligt och känt uttryck bland jurister, borde också vara det bland präster och doktorer. Med det menas: så som lagen borde vara. De lege lata betyder: så som lagen är. Lars du borde tänka lite mer progessivt, inte bara hålla fast vid det gamla.
Att Svenska kyrkan blir ett kristet samfund som alla andra samfund är inte någon religiös anarkism, det säger sig självt.
Det säger inte alls sig självt. Väckelseföreningar som startar och läggs ihop med trettio års spann är INTE samma sak som en kyrka som kom före nationen.
Det är ingen som har pratat om att starta någon väckelseförening, i vart fall inte jag (jag talade ur ett lagstiftningsperspektiv enbart). Det går inte att jämföra olika frikyrkosamfund med en kyrka som har obruten kontinuitet genom vigningarna sedan urkyrkan. Men det är inget som säger att denna kontinuitet inte kan finnas i annan form än i en semistatskyrka..
Luk 6;45 gäller nog bara ibland för dig Åke, och helst inte när det skulle innebära att man rikerar att stöta sig med "överordnade".
Skicka en kommentar