tisdag 10 mars 2009

Liv mot liv?

Jag uppskattar Katolska kyrkan på många sätt och menar att vi har mycket gemensamt. Jag är liturgiskt ganska högkyrklig, sakramentalt orienterad ( d v s tycker att dopet är oerhört viktigt och skulle helst fira nattvard varje dag). Jag kan känna mig hemma i den katolska kyrkan lokalt men samtidigt kan jag inte hejda min känsla av upprördhet över den oerhört konservativa synen på abort som i fallet med den nioåriga flickan som blivit våldtagen av sin egen pappa och som genomgick en abort. Mamman och läkarna exkommunicerades p. gr. av aborten och pappan kunde få tillstånd att gå till nattvarden om han först biktade sig. Läkarna hävdade att den nioåriga flickans liv stod på spel. Katolska kyrkan hävdade att de ofödda barnens liv (jag tror att det var tvillingar som nioåringen väntade) var viktigt att värna.

Jag har respekt för att man kan vara emot abort (även om jag inte själv är det) men jag har svårt att förstå att liv kan stå mot liv. Och jag har ingen som helst förståelse för att en nio årig flicka ska behöva utsättas för att föda barn. Det pappan gjort är vedervärdigt!! Det mamman och läkarna känt sig tvingade till är tragiskt och begripligt. Det den officiella katolska kyrkan gjort i just detta fall i Brasilien är obegripligt.

Men det är viktigt att inte hela Katolska kyrkan får lida för detta. Ekumeniken med dem på hemmaplan måste utvecklas precis som ekumeniken med andra stora trossamfund.

5 kommentarer:

Bengt Malmgren sa...

Hej Åke!
Jag håller verkligen med dig.
Vad det handlar om är god pastoral praxis och att man måste inse att det finns gränsfall där barmhärtighet måste gå före rätt.
Ärkebiskop Jose Cardoso Sobrinho hade i detta fall utan att samråda med den brasilianska biskopskonferensen, offentligt förklarat mamman och abortläkarna vara exkommunicerade. Detta är en hårdhjärtad och orimlig pastoral praxis som jag verkligen inte hoppas är representativ för katolska biskopar och präster. Många biskopar och präster som jag känner har en stor värme och känslighet i att förmedla Guds kärlek till mänskligheten genom en inkännande och god praxis, man får en känsla att de verkligen känner Jesus i sitt hjärta, men sedan finns det de som i fundamentalistiskt nit låter lag gå före barmhärtighet och kärlek och fattar fullständigt katastrofala beslut som drabbar de mest utsatta människorna. Detta skorrar så mycket högre falskt då man betänker att det finns många värre syndare som går fria och inte får någon exkommunikationsdom över sig.
Jag har kommenterat fallet ytterligare på min blogg.
/mvh

Rolf sa...

Det handlar egentligen inte om liv mot liv i detta fall. Istället liv mot död. FDlickan hade inte överlevt under en längre tid med tvillingfoster i sig då hon själv var endast nio år och inte hade fullt utvecklad livmoder eller plats för tvillingfoster. När hon då skulle dött hade knappast fostrena varit så utvecklade att de kunnat överleva utan även dessa hade avlidet.Så det handlade om död av både moder och foster eller räddande av moder och död av foster. Jag ser inte att den katolska ärkebiskopen hade förståelse för detta. Han hade accepterat och blivit ansvarig för död för både barn och moder om han bestämt. Men jag tror han inte förstod detta.

Anonym sa...

Åke, roligt att du är högkyrkligt orienterad i vart fall när det gäller liturgin och sakramentens betydelse. Varför försöker du då inte fira daglig mässa på samma sätt som Fader Gunnar Rosendal gjorde i Osby? Även om jag förstår att förhållandena är lite annorlunda nu.

Jag undrar om du verkligen anser att det aldrig är synd att med abort oavsett under vilka förutsättningar det sker? Även jag anser att som du att den katolska kyrkan gör fel som bannlyser mamman och läkarna i detta fall då ju den medicinska bedömningen var att flickan sannolikt inte skulle klara av att föda tvillingarna. Och man ska inte byta ett liv mot att tvillingarna eventuellt överlever födseln!

Sen har du rätt i att man inte ska låta hela kyrkan lida på grund av detta.

Anonym sa...

Vad vet herrarna egentligen - om fallet i Brasilien - som gör att de kan vara så säkra? Vilka ingångfakta finns? Fler än ärkebiskopen hade? Är det tillräckligt?

Åke Bonnier sa...

Tydligen har vi rätt i våra komentarer. Världen rasade, den brasilianske presidenten rasade och säkerligen tryckte Vattikanen på för att förmå ärkebiskopen att häva exkommuniseringen av mamman. Det skedde så! Tack och lov! Nu hoppas jag bara att även läkarteamet slipper bannet!