Glad i hågen gav jag mig iväg till Storkyrkan i morse för att vara där till kl 10..00. Då har vi alltid genomgång av den gudstjänst som ska börja kl. 11.00. Gudstjänstvärdar, kyrkvärdar, präster, musiker, vaktmästare går igenom ordningen och precis när och hur allt ska ske. I dag blev det något annorlunda. När jag kom till kyrkan visade det sig att vi inte hade något ljud i vårt ordinarie högtalarsystem. Ingen högtalare fungerade - allt annat tekniskt fungerade. I Storkyrkan liksom i andra stora kyrkor är sådana händelser frustrerande. Men George och Jocke var utmärkta extravaktmästare, slet som djur och lyckades med hjälp av fantasin finna på råd. En lös högtalare och mikrofon från vår församlingssal hämtades och kopplades in så att åtminstone ambon (talarstolen) fick ljud. Men liturgin i övrigt var i stort sett "ljudlös". Jag fick höja min röst kraftigt vilket slet på stämbanden... Nåväl - det blev en härlig gudstjänst med underbar körmusik. Jag är verkligen bortskämd med många makalösa körer och fantastiska körledare i Stockholms domkyrkoförsamling. På eftermiddagen kl 15.00 var det dags för ytterligare en gudstjänst och då i S:t Jacobs kyrka med dess härliga kammarkör. Det blev också en lyckad gudstjänst. Jag tror att det är ett bra komplement att ha gudstjänst kl 3 på eftermiddagen. Då hinner sjusovare vakna, äta sen lunch, ta en promenad och sedan komma till gudstjänst. Många olika gudstjänsttider behövs i ett city där så mycket händer.
Det är roligt att så många utländska turister söker sig till våra gudstjänster. Vi måste bli ännu bättre på att ta hand om dem så att de känner sig hemma i våra kyrkor.
I dag var temat "Trons kraft". Ibland undrar jag vad det är som ger mig kraft. Jag tror inte att det är min tro. Den kan svikta än hit och än dit. Nej trons kraft handlar inte om hur mycket eller hur starkt jag tror. Trons kraft handlar snarare om Jesus själv. Det är Han som ger mig kraft att orka också när jag tror att jag inte kommer att göra det. Det är Gud själv som bär också när allt känns omöjligt. Många vittnar om att de i svåra, ja outhärdliga, stunder fått en kraft som de inte räknat med. Det är trons kraft, menar jag - Kristus själv som bär, mitt i allt. Även då inte ljudanläggningen fungerar...
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar