Jag har just avslutat ett entimmesmöte med domprost Lorenz från Bokoba i Tanzania. Det var fantastiskt att höra om hans arbete. Jag tycker att min almanacka är överfylld. Hans almanacka tycktes inte ha ett visst antal sidor. Otroligt! Det mest inspirerande var att höra honom tala om den kristna trons betydelse i kyrkan. Den kristna tron är en tro på liv och död på ett ännu starkare sätt än i Sverige. Vi bär på ett arv av "institution" som vi har svårt att skaka av oss trots att vi är ett trossamfund och inte ett kungligt salighetsverk. Den kristna tron borde för oss än mer vara en tro "på liv och död". jag säger det lika mycket till mig själv som till någon annan. Vad innebär det att vilja följa Jesus Kristus i 2000-talets Stockholm? Det är en sak att tala om Jesus - det är en annan sak (naturligtvis kombinerad med att tala) - att leva Jesus. Mina vänner i S:ta Clara talar om Jesus i ord och handling och de samlar många i olika sammanhang. Det är inspirerande även om vi ibland har olika teologiska tankar.
Förut sände vi missionärer till Tanzania - nu behöver vi lyssna och inspireras av våra systerkyrkor. Liksom till av dem i vår närhet...
Mötet med den uppståndne
13 år sedan
