fredag 17 december 2010

Provokation eller inte provokation, det är frågan.

Är det provocerande att avporträttera Muhammed, som en rondellhund? Ja, svarar många av våra muslimska syskon. Det är provocerande eftersom Muhammed inte får/bör avbildas alls, p gr av bildförbud. Har konsten rätt att provocera? Naturligtvis kan man hävda det och konst har under lång tid varit och är provokativ på många olika sätt. Personligen är jag svårprovocerad när det gäller konst. Jag menar att konsten har en andlig dimension, att den kan tala till oss, även den provokativa konsten, på ett djupt sätt. Därför menar jag att konsten också hör hemma i kyrkan. Också den konst som inte är klassisk kyrkokonst eller avbildar traditionella bilder kan få rymmas i ett kyrkorum. Konsten och rummet brottas då med kyrkan.

När det gäller rondellhundarnas förhållande till muslimerna, eller snarare tvärtom, menar jag, precis som jag skrivit tidigare, att vi, i respekt för de som står i den muslimska traditionen, bör undvika att, som ickemuslimer, skapa konst som är direkt provocerande för muslimerna. Många muslimer upplever att deras tro trampas på, och dessutom av någon som inte är muslim. Hotet mot Lars Vilks är naturligtvis fruktansvärt och inget vi kan acceptera. Som jag tidigare skrivit är sharialagarna något som inte kan och inte får styra den lagstiftande församlingen i Sverige. Men åter igen: Varför kan man inte visa respekt mot den muslimska hållningen gällande avbildande av Muhammed?

Elisabeth Ohlson Wallins bilder på Jesus visades som diabilder eller motsvarande i Uppsala under kulturnatten. Bildvisningen väckte en storm av protester som t o m nådde påven som senarelade ett möte med ärkebiskopen KG Hammar. Sedan dess har bilderna visats i församlingshem och i andra lokaler. jag är inte alls så säker på att jag skulle vilja visa just dessa bilder i Storkyrkan. Jag tror att de just i kyrkorummet provocerar starkare än de vittnar om den kristna tron. Däremot skulle jag med glädje visa dem i någon annan kyrklig lokal (Storkyrkosalen t ex) och gärna med Elisabeth Ohlson Wallin som kommentator. Bilderna är starka och några är extra provocerande. För mig är bilderna vittnesbörd om att Jesus solidariserar sig med mänsklig kärlek, att mänsklig kärlek finns i olika former, att HBTQ ryms inom det mänskliga, att vi är ett regnbågsfolk med våra sexuella identiteter och att detta ryms i kyrkans sammanhang. Vi, var och en, är älskad som den vi är.

Om jag nu tolkar Ohlson Wallins bilder på det sättet, varför kan de då inte visas i en kyrka som just vill vara hemma platsen för alla oavsett sexuell identitet? Jo, därför att provokationen skulle tala högre än det kristna budskapet (som sannerligen också är provocerande). Det skulle bli fel fokus. De kränktas röster skulle överskölja de andras. Vi vet hur det gick i Uppsala. Låt oss lära av erfarenheten.

Vi har för ett drygt år sedan haft bilder av Elisabeth Ohlson Wallin i Storkyrkan, men den gången handlade det om cancersjuka, om döden och om livet inför döden. Det var en makalös utställning.

Men olika individer provoceras av olika saker. Kanske beror det djupast på vilken typ av klangbotten, vilken typ av receptiv förmåga vi har och där är vi, utan att alls värdera, olika.

Så, provokation eller inte provokation, det är frågan.

Svaret kanske handlar om respekt.

19 kommentarer:

P-A Jonsson sa...

Provoklation - med slagsida?
Men vad med de som provoceras av den kristna kyrkans ensidighet och smalsynthet i vad som får sägas och visas i våra kyrkor?
Vad med de som provoceras av att inte ses som fullvärdiga kristna?
Vad med de som provoceras av att deras kristna uttryck på sin höjd får visas i församlingshem?
Och detta är provokationer som pågått länge...

Men är det så att de som skriker högst om att de är provocerade som får sin vilja fram i en slags medhårsstrykande kyrka som är rädd för att stöta sig med dem?

Jag bara undrar.

tant lila sa...

Instämmer med PA (Du kan vara riktigt klok också!)
Nu ska jag berätta vad jag har skrivit dels på min egen blogg och dels på en annan blogg.
I Karlskrona hade en konstnär en utställning för några veckor sedan. Men två tavlor togs ner, för de ansågs, enligt chefsbibl., alltför kristna.(!) Vad föreställde de då? Jo, det var två ikonbilder en med Kristus och en med Maria och Jesusbarnet.

Jo, det blev protester, och artikel i lokalpressen. Och tavlorna kom upp igen. Men för säkerhets skull intygade då den som hade plockat ner dem att hon hade frågat en muslim om det var okey att de hängde där på en allmän plats, och han hade accepterat detta.
Så kan det också vara i vårt sekulariserade land!
Jag anser alltså inte att Vilks rondellhund kan anses vara ett konstverk. Att EOW producerar konst, om än provocerande för en del, kan man väl inte tveka om.

Quo wadis sa...

Det hade varit intressant att se Åke Bonniers reaktion om EOW bytt ut Jesus mot Muhammed i sina bilder - en naken gud inbegripen i en homosexuell handling. Troligen hade han bytt fot och med indignation fördömt konstnären och anklagat henne för att såra hans muslimska syskon. Sannolikt hade också EOW då blivit åtalad för tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp. (som en person nyligen blev sedan han spritt en affisch som föreställer en teckning av profeten Muhammed, naken med en nioårig hustru.)
Nej, ÅB’s argumentation övertygar inte och det kraftiga försvaret för EOWs bilder begriper jag inte. I en tidigare blogg skrev ÅB: ”Så finns det en del som inte känner sig hemma i Svenska kyrkan och som väljer att konvertera och då oftast till den Romersk Katolska kyrkan. Jag gläder mig med konvertiterna att de har hittat ett andligt hem och önskar dem all välsignelse." Ja, nog verkar ÅB göra sitt bästa för en sådan utveckling. Men om han tror att denna populärteologi som man skymtar ska vända SvK’s medlemstapp - ja, då tror jag han är snett ute.

P-A Jonsson sa...

Quo Wadis,

Nu börjar jag bli en smula trött på vissa påståenden...
Exakt vad i EOW:s bilder skildrar Jesus inbegripen i en homosexuell handling?

Dessutom, när blev det populärteologi att helt i Bibelns anda skildra Jesus mitt bland utstötta människor? Det är vad man brukar rubricera som "sann utläggning av evangelium"!

Lars Flemström sa...

P-A begär i praktiken att kyrkan ska göra ett undantag, som inte bör beviljas och inte beviljas andra för just gruppen homosexuella. Problemet är att det inte syns på utseendet vilken sexuell läggning som man har. Medan det däremot syns vilken hudfärg man har. Det är därför svårt, för att inte säga omöjligt, att visa att avbildade person(er) är homosexuella utan att ta med någon form av sexuellt uttryck. Låt mig nu göra klart en gång för alla att det inte hade varit lämpligt att visa denna utställning i kyrkan om man hade bytt ut "bögarna" på bilderna mot suktande kvinnor.

Hans Odeberg sa...

Åke, när du säger att vi kristna är vuxna människor som kan hantera en provokation, medan muslimer är små lättretade barn som måste skyddas ifrån den otäcka omvärlden - är inte det ännu mer provokativt? Om jag vore muslim, hade jag blivit förbannad över att inte behandlas som en jämlike. Jag vägrar tro att muslimer inte kan hantera en provokation.

Sen minns du kanske att Olsson-Wallin blev mordhotad i samband med Ecce Homo. Skall vi tolka det som att kristna är lättprovocerade, och att hon därmed borde låtit bli att provocera?

Eller låt oss gå tillbaks till min ungdom, när Monty Pythons Life of Brian kom ut. En härlig, humoristisk film som driver med aktuella politiska frågor och rörelser. Samtidigt en provokativ film: steningsscenen ger inte en särskilt snäll bild av kvinnor, skildringen av de palestinska befrielserörelsernas fraktionshysteri skulle nog kunna få en palestinsk terrorist att leta efter närmsta flygplats, och scenen med självmordsbrigaden har nog även idag viss sprängkraft.
I Norge lyckades några konservativa stollar få filmen förbjuden. Själv var jag glad att jag bodde i det progressiva Sverige, så jag kunde få skratta mig sönder och samman utan inblandning ifrån statsmakten.

Hedenius var på sin tid vass och kompromisslös mot de religiösa. Skulle vi bett honom att vara lite snällare, eftersom han sårade biskoparnas känslor? Eller är angrepp på vår tro något som ger oss tillfälle att analysera, fördjupa och stärka den?

Ännu ett par decennier tillbaks i tiden förbjöd Sverige visningar av Chaplins Diktatorn, för att inte reta upp grannen i söder. Skall vi idag uppmana biografer att inte visa denna film, eller "Det våras för Hitler", för att inte göra våra lokala nynazister ledsna?

Nej, i ett öppet, mångkulturellt och sekulärt samhälle lär vi religiösa få acceptera att de icke-religiösa anser vår tro vara barnsagor, trams och hittepå, och att de behandlar den därefter.
Samtidigt får de stå ut med att vi bekänner och utövar vår tro offentligt: bär krucifix runt halsen, har konstiga kläder, ber åt diverse gudomar och väderstreck, samt gör vårt bästa för att göra alla folk till lärjungar.

Anonym sa...

Det problematiska är inte att Jesus visas bland de utsatta och svaga i samhället, det är helt i sin ordning. Problemet är att, för att nu ta Ohlson-Wallins bilder på Jesus bland transvestiter och läderbögar som exempel, där konstnären tar steget till att få Jesus att istället bekräfta deras läggning och beteenden - trots att Bibeln motsätter sig detta och inte är förenligt med vad skriften och kyrkans tradition säger vara ett sant liv i Kristus och i enlighet med Guds vilja och mening. Ur kristen synvinkel är detta synd, inte för att moralisera pga av egna underliggande aggressioner, utan för att det är något större som går miste för människan om hon inte bryter dessa mönster.

För att ge ett fabulerat exempel. Jag har tex inga problem med att Jesus vänder sig till den prostituerade kvinnan, tvärtom. Däremot skulle jag inte tycka om konstverk i kyrkan på Jesus bland prostituerade om bilderna avser bekräfta deras och hallickarnas verksamhet i syfte att försöka legitimisera prostitution i samhället, dessutom försöka införliva detta i kyrkans teologi och förkunnelse. Därmed har inte hela sammanhanget tagits med där Jesus avslutningsord till kvinnan "gå nu och synda inte mer" skulle gå helt förlorat, och på detta sätt naturligtvis berövar människan en djupare och meningsfullare relation med Gud.

Att en konstnär skulle göra detta skulle jag inte bry mig om annat än en trött suck och tänka på Jesu ord på korset "Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör". Men om däremot Svk skulle välja att bejaka och ge utrymme för ett sådant verk, eller varför inte andra verk där tex girighet, högmod, oärlighet, lögn eller andra synder som nämns kontinuerligt genom hela bibeln (till skillnad från ämnet ovan) och dessutom skulle förskönas som något rätt och riktigt och i enlighet med kristen tro skulle jag naturligtvis reagera även då.

/Robin

P-A Jonsson sa...

Lars Flemström,

Var någonstans har jag begärt att kyrkan ska göra ett undantag för homosexuella? Var?
(Kyrkan har gjort nog med negativa undantag för homosexuella genom tiderna...)

Men bäste Lars, bilder på Jesus med "suktande" kvinnor finns det massor av i våra kyrkor. För inte är det så mycket annorlunda ansiktuttryck och kroppshållningar i alla de avbildningar av tillbedjande kvinnor (och män också faktiskt) i den klassiska kyrkokonsten.

Men så gör en del det totala misstaget att så fort det antyds att någon är homosexuell så handlar det bara om sex, lust och åtrå. Som om homosexuella inte skulle kunna vara kapabla till andra känslor.

P-A Jonsson sa...

Robin, så du menar att vi inte får avbilda de delar av evangeliet som handlar om att Jesus vistades bland prostituerade och adra utstötta människor?

Bilderna visar att Jesus är en realitet och att han vänder sig till alla. ALLA omfattas av den kristna kärleken och nåden.
Jag vet att många människor inte trivs med den delen av evangelium för det passar inte ini deras moralmönster.
Men jag anser att det vore en hädelse att ompröva/ändra Jesus budskap så flagrant.

Det är för övrigt inte upp till oss människor att döma och säga vilka som är inom och vilka som är utom - det är en sak för Gud.

Anonym sa...

P-A. Du läste nog mitt inlägg lite hastigt. Jag skriver tydligt att jag verkligen tycker om att Jesus vänder sig till den prostituerade kvinnan och ger henne syndernas förlåtelse och därmed upprättar henne, vilket visar att ingen är exkluderad förlåtelse. Vad jag poängterar är att jag inte skulle uppskatta ett konstverk i kyrkan där Jesus avbildas tillsammans med prostituerade där både bilden och konstnärens syfte är att legitimera prostitution i samhället, samt skulle vara ett försök till att införliva detta som något som ligger i linje med kristen tro, ännu värre om Svk skulle bejaka verket och därmed nonchalera Jesus avslutningsord i berättelsen "Gå nu och synda inte mer". Ber om ursäkt om det inte klart framgick i mitt tidigare inlägg.

Mvh Robin

P-A Jonsson sa...

Robin, tack för förtydligandet.

Så du menar att du inte har problem med att se EOW:s bilder i en kyrka?

Lars Flemström sa...

EOW:s bilder ska inte visas i kyrkan. Det är en konstgenre som öht inte ska ställas ut i kyrkor. Sedan undrar jag om du verkligen har läst vad jag skrivit i tidigare debatter i detta ämne.

Det finns ett bildförbud i GT, som var nära att implementeras i kristendomen. Både protestantismen och den ortodoxa kristendomen är mycket restriktiv med bilder inne i kyrkan. De medeltida väggmålningarna i våra lutherska kyrkor i Sverige överkalkades under 1700- och 1800-talet.

De tillåtna avbildningarna inskräntes till en altartavla med de enbart den korstäste Jesus eller alla tre korsen, och ev. de närmast sörjande och någon romersk soldat. De var alla väl påklädda och gav inte uttryck för några sexuella känslor.

Ikonmåleriet i de ortodoxa kyrkorna är starkt stiliserade och berövade både individuella drag och känslointryck. EOW:s bilder är en provokation mot detta, och en avsiktlig kränkning av speciellt de syrisk-ortodoxt kristna, enligt Ahlströms bok. Det är jämförbart med Vilks kränkning av muslimer, med den skillnaden att EOW:s bilder även har ett budskap, som ev. kan motivera visning i andra lokaler än kyrkor. Varför är det tillåtet att håna och provocera invandrare med kristen tro, men inte invandrare med muslimsk tro?

Bilder av jungfru Maria (eller andra kvinnliga helgon) med till hälften blottat könsorgan är inte acceptabelt, allraminst i kyrkor.
Det finns ytterligt få bilder inom hela kristenheten föreställande jungfru Maria ammande Jesusbarnet, som dessutom vanligen avbildas som en vuxen person med ett barns storlek. Även de medeltida väggmålningarna i våra kyrkor är som regel befriade från individuella drag och ansiktsuttryck som uttrycker känslor.

Jag konstaterar alltså att när homosexuella vill att Ecce homo-utstgällningen ska visas i kyrkor, så vill de ha rättigheter som ingen ska ha. Vad vi tycker om Ecce Homo-utställningen är inte något lackmustest på vare sig vår tro eller vår inställning till homoseuella.

Är alla homosexuella entustiastika anhängara av utställningen? Nej, det har förekommit invändningar som bl.a har gått ut på att homosexualitet framställs som något sjukligt, och att det är fel att "läderbögar" ska representera alla homosexuella.

David sa...

De är väl klart att Muslimer reagerar om Muhammed porträtteras på ett sätt som är mindre smickrande. Om jag var muslim så skulle jag reagera med ilska och till och med använda våld eftersom det är helt i enlighet med Koranen och Muhammeds lära. Därför tycker jag inte vi bör förvånas över självmordsbombare, överfall på provocerande konstnärer eller annan form av våldsgärningar. För att vara en rättrogen muslim så bör du ju följa koranen och då gör du helt rätt i att föra Jihad mot dom otrogna.

P-A Jonsson sa...

Lars Flemström,

Eftersom du är en studerad person, speciellt när det gäller historia så förväntar jag mig lite mer av dig. I alla fall inte rent inkorrekta påståenden...

Stämmer att GT (judendomen) uttrycker ett bildförbud. Stämmer att det funnits till-från inom kristendomen vad gäller bildförbud. Viktiga händelser är bl a Nicea i slutet av 700-talet och reformationen på 1500-talet.

Men så kommer det avsnitt där du trillar snett:
"De tillåtna avbildningarna inskräntes till en altartavla med de enbart den korstäste Jesus eller alla tre korsen, och ev. de närmast sörjande och någon romersk soldat. De var alla väl påklädda och gav inte uttryck för några sexuella känslor."

1. Det finns i svenska kyrkor många altartavlor och andra avbildningar med i princip helnakna människor. Och långt fler än några sörjande och en enstsaka romersk soldat.
Det finns dessutom i många katolska kyrkor (bl a i Peterskyrkan) bilder/skulpturer som i ett annat sammanhang skulle rubriceras som rent pornografiska, utgående från det som gällde då de skapades.

2. Du verkar antyda att personerna på EOW:s bilder uttrycker sexuella känslor. Det är DIN tolkning. Det de uttrycker är inte annorlunda än på många andra bilder i den klassiska kyrkokonsten.


Stämmer det att det är ett blottat könsorgan som får dig att inta den ståndpunkt du redovisar här?


Att bilderna inte är avpersonifierande måste du koppla till den förändring i konstnärliga uttyck som hela tiden sker. Religiös konst måste kunna ta i anspråk alla konstnärliga uttrycksmedel.

Du säger att Ahlström påstår att EOW:s bilder är tänkta som en ren provokation av en viss grupp. Det är i sådana fall Ahlströms åsikt, inte EOW:s.


Sedan kommer en annan tämligen avslöjande formulering om att önskan om att EOW:s bilder ska visas i kyrkor är ett försök från homosexuella att skaffa sig speciella rättigheter.
Det påståendet är helt felaktigt. Det är dessuom grovt förolämpande och visar på en underliggande önskan att inte inkludera homosexuella i den kristna kyrkan.

EOW har valt "homosexuella" kontexter för att lyfta fram det kristna budskapet - evangelium. Denb sexuella läggningen är inte intressant i sig i hennes bilder.

P-A Jonsson sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
P-A Jonsson sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Quo wadis sa...

P-A, visst är det tröttsamt när man inte vill förstå varandra. Att Jesus gärna umgicks med både fariser och syndare är ju självklart, men det betyder inte att han, Guds son, var syndare eller homosexuell. Bilden av en naken Jesus med blottat kön, nästintill omslingrad av en annan naken man, vad kallar du det? Lite inressant i sammanhanget är boken "Berättelsen om en utställning" av Gabriella Ahlström där det avslöjas vissa saker bakom spelet om Ecce Homo-utställningen i Uppsala domkyrkan. Både K G Hammar och domprosten Tullike Koivunen Bylund var tveksamma till dopbilden där Jesus och lärjungarna framställdes som homosexuella och där Jesus framställdes med blottat könsorgan. Både Hammar och Koivunen ville att Olsson skulle avstå från den bilden med Olsson hotade då med att gå till tidningarna med ett färdigt pressmeddelande om "Fundamentalisterna stoppade Ecce Homo". Hammar vek sig då.Det är just den typen av populiusm jag talar om. Fö instämmer jag helt i det sign Anonym skriver i sitt inlägg. Detta är mitt slutinlägg i denna fråga.

P-A Jonsson sa...

Quo Wadis,

Har du verkligen sett bilderna i Ecce Homo?
Det verkar då rakt inte så av det du skriver.
Du skriver: ...dopbilden där Jesus och lärjungarna framställdes som homosexuella och där Jesus framställdes med blottat könsorgan..."
Det finns EN dopbild med Johannes och Jesus, inga lärjungar.
Ingen framställs där som homosexuell, det finns inget sexuellt agerande i den bilden. Du skriver att Jesus är nästan omslingrad av en annan naken man. Det är rent påhitt! Johannes har ett tygskynke kring midjan och har ett visst avstånd till Jesus, han stöttar honom bara med ena handen.
Ja, Jesus tygskynke som han håller i däöljer inte hans könsorgan, men det gör inte bilden till homosexuell.
Det är en bild av ett dop, till och med duvan är där.

Vad som är genuint tröttsamt är när vissa vill skära bort delar av evangelium och bygga in Gud i en egen liten förutsägbar låda.

Ursäkta om jag är en smula skarp i tonen, men jag är trött på de exkluderande, fördömande och självrättfärdiga argumenten. Jag är trött på att se kristen tro reduceras och användas mot sin avsikt.

Anders Gunnarsson sa...

PA

PA; "Jag är trött på att se kristen tro reduceras och användas mot sin avsikt."

AG: Här är vi ense; dock av olika skäl...