När jag skriver denna blogg är det bara sex timmar kvar av helgen. I morgon är det måndag igen. Måndagmorgnarna är kämpiga för somliga. När jag talar med brudpar om Guds kärlek brukar jag säga att just Guds kärlek är det som ger oss kraft att gå den "svåraste vägen i livet" - den från kudden till golvet när väckarklockan ringer.
Många människor släpar sig igenom veckan med sikte på helgen - och visst är det skönt med helg och vila (fast för präster, kyrkomusiker och kyrkvaktmästare är det sällan vila på helgen). Men samtidigt kan man träna sig att se på vardagen som ett nytt uttryck för Guds nåd, för Guds trofasthet. Ytterligare en dag får jag som gåva. Ytterligare en dag har jag chansen att leva ett bra liv, eller börja om, lägga av gårdagen.
Vi får träna att se med Guds blick på den alldeles vanliga vardagen, den alldeles vanliga måndagsmorgonen. Det är sannerligen inte enkelt och snacka går ju, men att leva detta är värre.
Dock får vi träna. Jag måste börja...
Mötet med den uppståndne
12 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar