Kallelsen

Idag har jag suttit och samtalat med personer som önskar bli präster i Svenska kyrkan. 3 kvinnor och en man satt tillsammans med mig och en annan person från Stockholms domkapitel. Vår uppgift var att fråga ut dem om deras liv, deras teologi, deras syn på olika saker och sedan ska vi uttala oss om vad vi tycker och tänker så att biskopen kan fatta beslut om personerna i fråga ska kunna antas som prästkandidater i Stockholms stift. Det är en grannlaga uppgift och samtidigt oerhört rolig. Vi hade goda samtal som innehöll så mycket av olika erfarenheter, traditioner och kunskap.

Kallelse är viktigt och i kyrkan talar vi både om den inre kallelsen och den yttre kallelsen. Den inre handlar om en människas egen Gudserfarenhet och längtan efter att bli präst och den yttre kallelsen handlar om kyrkans bejakande av den inre kallelsen som manifesteras i prästvigningen.

Men en kallelse gäller inte bara prästens uppdrag eller ens andra tjänster i kyrkan. kallelsen är större än så. var och en av oss alla är kallad att vara i tjänst där han eller hon är. Martin Luther talade om att skomakaren har sin kallelse, läkaren sin o s v. Du och jag är kallade, kallade att leva Guds rike just i vårt vardagliga liv, just med det vi gör och där vi gör det. Vi är kallade att leva Guds kärlek i varje innevarande ögonblick.

Det är en livsviktig kallelse - det är stort!