Respekt och stolthet!

Religionsdialog - är det alls möjligt? Kanske ska man bara artigt lyssna till den andre med jämna mellanrum, väl medveten, ja övertygad om att den andre har fel. Men för husfridens skull, för samhällsfridens skull bör man, åtminstone några gånger samtala med den oliktänkande. Kanske kan dessutom samtalet leda till att man lyckas få den andre att inse sanningen och i allra bästa fall lämna sin gamla förvirring..?

För mig är inte det religionsdialog utan snarare religionsmonolog. Varför är så många kristna (inte minst, och jag skriver utifrån den "familj" som jag känner bäst) så förtvivlat rädda för att Gud skulle vara större än vad den kristna tron kan uttrycka, större än det som kan uttryckas i tal, skrift och liturgi? Ibland tänker jag: Är då Gud gripbar genom en religions uttryck? Kan vi kanske fånga in Gud ungefär som den som försökte göra detta genom ett lufttomt rum i boken Barnens Ö av P.C. Jercild? Svaret är naturligtvis nej. Gud är hela tiden större, liksom Gud på samma gång gör sig liten, gör sig begränsad i Jesus Kristus. Det är det unika med Gud såsom jag förstår det. På en gång ogripbar och på en gång gripbar. Vilket stort mysterium! Men kanske kan vi lära mer om Gud, komma Gud allt närmre, älska Gud allt djupare, se Gud allt klarare genom det goda samtalet i respekt och stolthet. Just de två orden, respekt och stolthet, måste få vara ledord i dialogens sammanhang. Jag har inte hela sanningen, min judiska broder har inte hela sanningen, min muslimske vän har inte hela sanningen, tillsammans har vi inte hela sanningen, därför att hela sanningen inte kan fångas in. Men, åter igen, för min del som kristen kan jag ana den outgrundlige, alltings ursprung och mål, Gud som är begynnelsen och änden, i Jesus Kristus.

I religionsdialogsammanhang talar vi ibland om dialogens tio punkter. De återger jag här.

1) Gud är lika generös i frälsningen som i skapelsen
2) Jesus Kristus visar Guds ansikte och öppnar vägen till Gud
3) Andens frukter mognar också utanför kyrkan
4) Igenkännande och olikhet är förutsättningar för vänskap
5) För att värna skapelsen och människans värdighet måste vi söka samarbete med
människor i olika religioner
6) Kyrkan kan inte vittna om någon annan frälsare än Jesus Kristus, samtidigt som vi inte kan
sätta gränser för Guds frälsande kraft
7) Mission stavas dialog
8) Andra religioner är boningar för den Heliga Anden men alla uttryck för religion är inte
likvärdiga; det finns livsfientlig religiositet både i och utanför kyrkan
9) Våra fiender är allt som förnedrar människor och bryter ner skapelsen
10) Vi välsignar gärna och tar med glädje emot välsignelsen.

På söndag firar vi Högmässa i Storkyrkan Helene Egnell från Svenska kyrkans centrum för religionsdialog predikar. Kl 13.00 har vi ett samtalsseminarium, också det i Storkyrkan där vi ska samtala utifrån Makten över skriften – hur förhåller vi oss till ”fundamentalism”
inom kristen, judisk och muslimsk texttolkning?
Medv: Hanna Stenström, forskare i exegetik,
Maynard Gerber, kantor ijudiska församl. i Sthlm,
Mohammad Fazlhashemi, lektor i idéhistoria vid Umeå universitet.
Helene Egnell & Annika Wirén från Centrum för religionsdialog i Sthlm.
Sabina Koij & Åke Bonnier, Stockholms Domkyrkoförsamling.
Obs! I Storkyrkosalen, ingång Trädgårdsgatan från Stortorget.
Kl 15.15 ”Musik i dialog”-avslutande interreligiös konsert i Storkyrkan
med Mattias Wager & Maynard Gerber.

VÄLKOMMEN!