tisdag 11 november 2008

De många språken

Kultur - vad är det? Ja, antagligen finns det lika många definitioner av ordet "kultur" som det finns människor. Ändå talar alla vi som sysslar med kultur på något sätt, som om alla visste vad vi menar. För mig handlar kultur om kommunikation - en kommunikation av andlighet, av existentiell beröring, av livsfrågesvar, ja ytterst sätt handlar kultur om att förkunna evangelium.

I Stockholms domkyrkoförsamling har vi under cirka två års tid sysslat med film i kyrkan, konst i kyrkan, seminarier, musik etc. Allt detta är kultur och livsnödvändiga kommunikationsmedel för Evangeliet om den korsfäste och uppståndne Jesus Kristus. Kyrkan kan inte bara tala ett "språk". 99 språk och inga trösklar, har vi talat om i S:t Jacobs kyrka. Vi har tänkt på kyrkan som en plats där många ska få rum och där mycket ska kunna hända, dit man kan gå av nyfikenhet, av andlig längtan och bara för att man vill smita förbi en liten stund.

I våra tre kyrkor har fantatstiska konserter fått ge ord och känsla åt evangeliet och många är de som sökt sig till kyrkobyggnaderna för att låta hjärtats längtan få sitt svar genom Beethoven, Sandström, Mozart o s v. Musiken tar vid där orden tystnar, säger vi ibland. Jag tror att musik och ord hör ihop! Ordets förkunnelse och musikens tolkning hör samman och kan inte skiljas åt.

Samtidigt som jag säger allt detta, samtidigt som jag brinner för kultur i dess olika former och inget hellre skulle önska än att S:t Jacobs kyrka blev en sorts stiftsövergripande kyrka för kultur, arbetsliv, ungdomsdialog, religionsdialog och fredsdialog - ett kyrkans dialogcentrum, inser jag att Stockholms domkyrkoförsamling aldrig kommer att ha råd. Så länge vi har den märkliga struktur som vi har, kommer vi inte att kunna föra de dialoger vi skulle vilja. Jo, jag brinner verkligen för det nämnda och skulle önska att Stockholms stift ville satsa på den dialoglinjen. Vi behöver de olika språken för att nå ut med evangeliet så tydligt som möjligt.

Vad tycker Du?

5 kommentarer:

HS sa...

1.Det är i allas intresse att nå ut med evangeliet. Alltså borde staten sponsra kultur i ALLA kyrkor i Sverige!
2. Du skriver att musik och ord hör ihop, då vågar jag skicka dikten "Jacob Tröstaren" som en kommentar till "De många språken":

JACOB TRÖSTAREN

För sent sökte jag mig
till Kungsträdgårdens
körsbärsalléer, fick
bevittna den äkta poesins
förfall; de oigenkännliga,
kanelbruna blommorna
besparades inga kränkningar,
de skrumpnade, föll
och trampades ned.

Sant Jacobs kyrka ljöd
av orgelmusik och jag
missade inte Vivaldis
berättelse om den eviga
våren som håller sig
kvar i hjärtat
året runt,livet ut.

H. S.

li sa...

Så länge som staten redan lägger lejonparten av sin (mycket låga) kulturpeng på västerländsk högreståndskultur (Beethoven, Sandström, Mozart, osv) och kyrkan gör det med, eller ännu mer, så kan man knappast motivera att statliga medel skulle föras in i kyrkans idella organisation. Det finns andra ideella organisationer som mycket bättre kompletterar det kulturutbud som det offentliga äger.

Svenska kyrkan kan börja med att fördela sina pengar enligt sina medlemmars intressen, och inte sina anställdas. Det vore nåt.

li sa...

Hej Maria, du skriver att jag "avfärdar konstmusik som "högreståndskultur", som om det var något som "vanligt folk" inte kan eller borde intressera sig för". Det är en mening som redan i sig innehåller flera felaktiga påståenden. För det första, jag "avfärdar" inte konstmusik. För det andra lägger jag ingen (pejorativ) värdering i begreppet 'högreståndskultur'. (Det är en beteckning som står sig, hade den varit förlegad och som du skriver bara handlat om "den tid då den skapades" så hade jag hållt med dig i din invändning. Men nu det en i högsta grad nutida fråga). Och jag skriver definitivt inget om att 'vanligt folk' inte kan eller borde intressera sig för den.

Du skriver att det "viktiga är väl om det är bra och uppbygglig musik". Man bör vara medveten om att 'bra' och 'uppbygglig' är högst flytande begrepp i en diskussion som handlat om kulturella kvaliteter. Det är faktiskt just det hela saken gäller. Synen är att "vanligt folk" behöver "uppbygglig musik", och vilken är den då? Naturligtvis överklassens musik.

Kulturdebatten är långt, långt förbi den här diskussionen, jag vet att Svenska kyrkan och några andra institutioner har fastnat i den, men det är verkligen ingenting radikalt att begära att en medlemsorganisation ska präglas av medlemmarnas tycke och smak. Vilket var vad jag skrev, inte att Mozart och Sandström och grabbarna (sic) skulle vara dåliga på nåt sätt. Men vi har som sagt konserthus som spelar deras verk.

Din brinnande ateist uppmanar - efter en mycket åskådlig apell över vad jag försöker beskriva angående tycke, smak och 'den goda kulturens uppbygglighet' - individen att vara så unik som den kan. Ja, visst. Var det. Och helst inte en kopia av vad som räknas som "bra".

Ps hs, som skrev först. Det ligger inte i statens intresse att sprida evangeliet. Men dikten är fin!

HS sa...

Hej Li,
Om det inte ligger i statens intresse att berika medborgarnas liv och hjälpa de som kan och vill sprida GLÄDJEBUDSKAP som ger kraft och livslust, vad ska vi då med staten till?!
H.S.
P.S.Har du svårt med ordet "evangeliet" byt det mot, just det, "kultur".

li sa...

hs, jag är kristen och har inte svårt med ordet evangelium. Men jag är inte för en religiös stat. Att byta ut ord hit och dit medför bara begreppsförvirring och rökridåer. Vill du ha en stat som sprider Koranen?